Art

Art inom keltisk mytolgi, se Art (keltisk mytologi)

Gråtrutskomplexet (Larus argentatus-cachinnans-fuscus) har länge tjänat som exempel på diskussionerna som förs kring det biologiska artbegreppet. På grund av nya rön har flera populationer som tidigare sågs som underarter till gråtruten fått artstatus. Detta har i sin tur fört med sig att man inte alltid kan artbestämma en trut med grå mantel utifrån ett enda foto, speciellt om man inte vet var på jorden bilden är tagen. På bilden ser vi en medelhavstrut (Larus michaellis).

Art eller det biologiska artbegreppet är ett begrepp inom biologi. I biologisk systematik delar man in organismerna i grupper som är nära släkt med varandra och grupper av grupper som är ganska nära släkt med varandra, och så vidare i en hierarki. Art är den grupp som i betydelse ligger närmast vardagsspråkets betydelse för djursort. Som exempel är lejon, tiger och katt både olika djur i vardagsspråket och olika arter i vetenskaplig mening.

Länge ansågs artbegreppet som den självklara grundläggande (minsta) enheten i systematiken. Sedan uppkomsten av evolutionsteorin har begreppet dock undergått djupgående förändringar. Ändå har man inte lyckats enas om en definition av begreppet. Den nu vanligaste definitionen myntades av Ernst Mayr. Den säger att en art är populationer vars individer kan föröka sig tillsammans men inte med någon individ som tillhör en population som inte tillhör arten.

Alla arter är definierade av en typ. En typ är en unik organism som fungerar som referens för definitionen av en specifik art. Varje art har en typ.

Historik

Genom tiderna har man haft olika krav på hur stora skillnaderna ska vara mellan populationer för att de ska räknas som en god art. När forskare under upplysningstiden började samla in stora mängder biologiskt material runt omkring i världen blev det något av en jakt på nya arter vilket resulterade i att den allra minsta subtila avvikelse i storlek, mönster eller färg fick till följd att individen utropades till att vara en del av en egen art. Senare har många av dessa arter mist sin artstatus och ses idag istället som exempel på naturliga fluktuationer inom poulationen eller också klassificeras de som en underart etc. Visserligen innebär denna "jakt" på nya arter att det även idag kan leda till att en forskare som studerar en specifik population vill klassificera denna som en egen art.

Under det senaste decenniet, bland annat på grund av nya rön genom DNA-analyser, har uppfattningarna om hur artbegreppet ska definieras varit så många och skilda åt att man oroats för en total upplösning - med resultat att olika forskare skulle använda sig av olika artbegrepp - vilket i sin tur skulle leda till stora svårigheter i forskningsvärlden. Detta har lett till att man försökt skapa nya riktlinjer för att avgöra artstatus.

Artbegreppet

Evolutionen och artbildningen är en ständigt pågående process och människans försök att urskilja när två populationer glidit isär tillräckligt mycket för att skillnaderna ska ligga till grund för att se på de båda poulationerna som två olika arter är i grunden en konstgjord gränsdragning. Inget artbegrepp är helt objektivt.

Man skiljer på tre olika artbegrepp, det morfologiska, det biologiska och det fylogenetiska artbegreppet.

• Det morfologiska artbegreppet skapades av Carl von Linné och användes fram till början av 1900-talet. Det morfologiska artbegreppet menar att individer med gemensamma yttre karaktärer förs samman till en art - oavsett om de har en gemensam evolutionär historia. Detta kan te sig konstigt men inte för Linné eftersom han inte trodde på någon evolution.

• Det biologiska artbegreppet uppkom som idé på 1930-talet och är fortfarande den hos allmänheten vanligaste begreppet när det gäller art. Den säger att grupper av individer som under naturliga omständigheter kan fortplanta sig med varandra, producera en fertil avkomma och som är reproduktivt isolerade från andra grupper tillhör samma art. Enligt detta artbegrepp kan individer som teoretiskt skulle kunna få fertil avkomma tillsammans klassas som olika arter, om detta är exempelvis geografiskt eller fysiologiskt omöjligt. Två individer som kan producera avkomma, men denna är steril, tillhör inte samma art (häst x åsna = steril mula eller mulåsna). Det finns många problem med detta artbegrepp, exempelvis, hur definieras en art när det gäller könlös fortplantning? Hur bestäms en art som är fossil?

• Det fylogenetiska artbegreppet infördes på 1960-talet och är det som idag vanligtvis används inom vetenskapen och innebär att man utgår ifrån en fylogenetisk analys. Det fylogenetiska artbegreppet menar att en grupp individer bestående av minsta möjliga antal individer med EN gemensam förfader skall klassas som art. Individerna skall ha en eller flera nedärvda karaktärer som de inte delar med några andra grupper av djur, så kallade synapmorfier eller synapmorfa karaktärer.

Andra krav som ställs inom det fylogenetiska artbegreppet för att två populationer ska klassificeras som två arter är:

1. Detta taxa måste vara diagnosticerbart. Detta innebära till exempel att individer av ett kön, en viss fas eller en ålderklass går att urskilja från alla andra taxa av samma kön, fas eller ålderklass, genom en kombination av två eller tre funktionella oberoende karaktärer. Sådana karaktärer kan exempelvis vara en kombination av olika utseendekaraktärer och Mitokondriellt DNA-haplotyp.
2. Detta taxa måste vara reproduktivt skild från andra taxa. Det vill säga att ingen, eller bara ett minimum av hybridisering förekommer.
3. Det är troligt att dessa taxa i framtiden kommer att behålla sin genetiska och fenotypiska integritet.
4. Deras reprodukiva isolering beror på att populationen har utvecklat ett speciellt parningsbeteende eller signaler och inte reagerar på parningssignaler från individer ur andra taxa. (Detta krav gäller inom zoologin)

Ett illustrativt exempel på dessa olika begrepp är den amerikanska- och europeiska järven. Enligt det morfologiska artbegreppet tillhör de samma art eftersom de utseendemässikt är likadana. Enligt det biologiska artbegreppet är de olika arter eftersom de är geografiskt avskilda (reproduktivt isolerade) från varandra. Enligt det fylogenetiska artbegreppet är de samma art eftersom de har en gemensam förfader.

Konstruktionen av vetenskapliga namn

Detta avsnitt är en sammanfattning av Vetenskapligt namn

Vanligtvis konstruerar man det vetenskapliga namnet på en art genom att använda sig av släktnamn och artnamn. Att namnsätta en art med ett släktnamn och ett artnamn kallas binärnomenklatur. En taxonom bestämmer vilken art en organism tillhör. Inom binärnomeklatur skrivs både släkt- och artnamn i med kursiv text. Släktnamnet skrivs alltid med stor bokstav och artnamnet skrivs alltid med liten, till exempel Homo sapiens.

Alla arter tillhör ett släkte, alla släkten tillhör en familj, alla familjer tillhör en ordning, alla ordningar tillhör en klass, alla klasser tillhör en stam, och alla stammar tillhör ett rike, exempelvis djurriket eller växtriket. (Det finns också många mellangrupper, viktiga bara för taxonomer.) Termen skofsa brukar användas i undervisning för att elever ska minnas hur artsystem byggs upp: Stam, Klass, Ordning, Familj, Släkte, Art.

Underarter

Detta avsnitt är en sammanfattning av Underart

En art kan delas in i flera underarter, om dessa skiljer sig markant från varandra, och korsningen är fertil. Underarterna är oftast geografiskt eller ekologiskt skilda. När man kategoriserar utdöda organismgrupper kan underarter också vara stratigrafiskt åtskilda i tiden.

Latin

I biologin avser species art. Förkortat Sp. efter släktet betyder att hela släktet avses, utan närmare precisering av ev. arter och underarter.

Plats i hierarkien

More about Art: martial arts, met art, met art, art gallery, art gallery, art equipment, art equipment, art museum, art museum,