Biobränsle

Kraftvärmeanläggning i Skellefteå, som drivs på biobränslen. Anläggningen togs i bruk på våren 1997 och har lyckats förlänga driftsäsongen på ett speciellt sätt. Genom att anläggningen byggts ihop med en fabrik som gör pellets (ett komprimerat biobränsle) kan värme levereras under en längre tid på året, eftersom den behövs för torkning av pelletsen.

Biobränslen är bränslen som är producerade av levande organismer (biomassa) som, till skillnad från de fossila bränslena, inte varit utanför det naturliga kretsloppet i miljontals år. Bioenergi är energi som erhålls ur biobränsle. Normalt avses med biobränsle endast sådant material som inom en överskådlig tid balanseras av tillväxt i naturen och därför inte bidrar till växthuseffekten. Växter som odlas för att användas som biobränsle kallas gemensamt för energigrödor.

Till skillnad från när man förbränner fossila bränslen ger biobränslen i princip inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Den mängd koldioxid som bildas vid förbränningen är precis samma mängd som växten tagit upp under sin tillväxt, och så länge återväxten är lika hög som uttaget kommer alltså inte koldioxidhalten i atmosfären att öka. Detta betyder naturligtvis också att ifall användningen av biobränslen plötsligt ökar kraftigt kommer koldioxidhalten i atmosfären tillfälligt att öka. För biobränslen, som tas ur avverkningsrester från skog, t.ex. flis från grenar och toppar, har forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB, beräknat att nettoutsläppen av koldioxid i Skandinavien och i länder med liknande klimat, t.ex. Ryssland och Kanada, inte kompenseras förrän tidigast om 20-25 år, förutsatt att inte eldningen fortlöpande ökas, vilket i så fall förlänger den aktuella tidsperioden. Det beror på att förmultningen av kvarlämnade hyggesrester så småningom ändå skulle släppa ut samma mängd koldioxid ifall de lämnas kvar på marken. En viss mängd utsläpp kan också uppkomma från utvinning och hantering av biobränslet, till exempel transporter.

Användning

Biobränslen används för el- och värmeproduktion samt som drivmedel. I länder med en utvecklad massa- och pappersindustri, såsom Sverige, Finland och Kanada står denna för en stor del av användningen.

Vanliga biobränslen är trädbränslen, avlutar inom pappersmassaindustrin och avfall. Trädbränslen kommer från träråvara och kan till exempel vara ved, avverkningsrester (bland annat stubbar, grenar, toppar och bark) eller energiskog. Blandningen av kemikalier och utlöst organiskt material som uppstår vid kemiska pappersmassabruk, ofta kallad returlut, avlut eller oftast svartlut, är också ett mycket vanligt biobränsle. Luten förbränns vid fabriken och är en viktig källa för både värme och elektricitet. Avfall kan vara såväl industriellt som hushållsavfall. Hushållsavfall räknas ibland inte till biobränslena eftersom det delvis består av fossila komponenter, främst plast. Oenighet råder kring om torv ska räknas som ett biobränsle eller som fossilt bränsle, ofta benämns det som halvfossilt. Torvmossar har ofta större tillväxt än mängden torv som utvinns, men denna tillväxt anses ofta vara ett naturligt sätt för naturen att lagra koldioxid.

Biobränslen har traditionellt ofta använts i relativt oförädlad form, till exempel som brännved, men för att få ner volymen vid transport och för att få en mer användarvänlig vara, brukar den numera ofta förädlas till fasta, flytande eller gasformiga bränslen.

Biobränslen i Sverige

Typer

Olika typer av biomassa som kan användas till biobränslen

• Avföring, kan användas till framställning av biogas
• Avverkningsrester, som bark och GROT.
• Hampa, Omvandling av biomassa genom pyrolys (stark upphettning i luftäta eller nästan luftäta ugnar) producerar rent brinnande träkol som kan ersätta fossilt kol.
• Hushållsavfall, vanligtvis oförädlad till avfallsförbränning. Vissa fraktioner kan användas till framställning av biogas
• Brännved
• Energiskog, till exempel olika arter av salix
• Spannmål
• Palmolja
• Sockerrör
• Stråbränslen, kan indelas i energigräs; t.ex rörflen och elefantgräs, och halm.
• Tillverkningsrester från träindustri, till exempel flis och träspån

Olika typer av förädlade biobränslen

• Biogas från organiskt material som gödsel, avföring, avloppsslam, hushållsavfall och växter.
• Biodiesel
• Briketter av trä, torv, stråbränslen och torrt hushålls- och industriavfall
• Butanol
• Bränslepellets, oftast av trä.
• Biomass to liquid
• Etanol
• Metanol
• RME

Källor

1. ^ Energy in Sweden, Facts and figures 2006 ET2006_44.pdf

Externa länkar

• Bioenergiportalen, Institutet för jordbruks- och miljöteknik