Ekar

Poll without page-refresh

Article on other languages:

	del.icio.us
	Digg
	Furl
	Reddit
	Rojo
	Add to OnlyWire

?Eksläktet
Rödek (Q. rubra)
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning:	Fagales
Familj:	Bokväxter Fagaceae
Underfamilj:	Quercoideae
Släkte:	Eksläktet Quercus
Vetenskapligt namn
§Quercus Auktor: L., 1753
Arter
Aleppoek (Q. infectoria) Armenisk ek (Q. pontica) Bergek (Q. petraea) Ek (Q. robur) Färgek (Q. velutina) Japansk ek (Q. serrata) Kejsarek (Q. dentata) Kermesek (Q. coccifera) Korkek (Q. suber) Kärrek (Q. palustris) Persisk ek (Q. macranthera) Rödek (Q. rubra) Scharlakansek (Q. coccinea) Stenek (Q. ilex) Turkisk ek (Q. cerris) Ungersk ek (Q. frainetto) Vintergrön ek (Q. x turneri) Vitek (Q. alba)

Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Eksläktet (Quercus) är ett växtsläkte med träd i familjen bokväxter med cirka 400 arter. Släktet förekommer naturligt i Eurasien, Nordafrika, Nordamerika, Västindien, Mexico och söderut till Colombia.

Omogna ekollon

Ekollon

Frukterna, i form av nötter, kallas ekollon. De är ägg-, cylinder- eller konformiga, har hård vägg med gulbrun till mörkbrun eller rödbrun färg i det mogna stadiet. Ollonen, som kan sitta enstaka eller flera tillsammans, kan hos vissa arter bli uppemot 4 cm långa men hos andra är de mindre än 1 cm.

Några arter

Ek (Q. robur), kallas även sommarek, stjälkek, skogsek och vanlig ek
Bergek (Q. petraea), kallas även druvek och vinterek, förekommer i Sverige liksom ek
Korkek (Q. suber) ger kork liksom Quercus variabilis
Ekollon från Quercus vallonea och Quercus macrolepis har handelsvärde som ingrediens vid garvning.
Barken hos kvercitronek eller färgek (Q. velutina) lämnar ett använbart gult färgämne
Turkisk ek (Q. cerris), rödek (Q. rubra), blodek eller scharlakansek (Q. coccinea), vitek (Q. alba) och kärrek (Q. palustris) förekommer som prydnads- och trädgårdsväxter