Kärlsträng

Botanisk ordlista är en lista över ord som är vanligt förekommande inom botaniken. Denna lista ska förklara de vanligaste begreppen som används då växters utseende, förökning, växtplats och växtsätt beskrivs. En del ord förklaras i mer djupgående artiklar och är därför länkade, medan andra förklaras i sin helhet här. Om något ord saknas så går det bra att ta upp det på diskussionssidan, eller helt enkelt lägga till dem här.

Ordlista

A

Ord	Förklaring
Adventiv	kommer från latinets, adventivus och betyder något som bryter fram, inom botaniken en växt som är tillfälligt inkommen.
Adventivskott	biknopp eller skott som bildats från rötter, blad eller stjälk, oftast efter beskärning.
Alvar	eller alvarsmark, är en hedlik vegetation på kalkhällmark, med tunt jordlager, som endast finns på Öland och Gotland.
Annulus	en ring; området mellan två koncentriska cirklar, inom botaniken väggen runt sporgömmet som består av elastiska celler.	Axfjäll
Apomikt	är fenomenet att en organism förökar sig utan vare sig befruktning, meios eller produktion av gameter. Se apomixis.
Art	är ett begrepp inom det biologiska sexualsystemet, skapat av Carl von Linné, för att klassificera alla djur, växter och mineraler.
Areol	kuddliknande, liten rund, tillväxtpunkt där taggar och blommorna växer ut från på kaktusar, som också kan bära borst och hår.
Ax	sädesslag och övriga gräs bär sina frön i ax. Det kan vara tätt packade som på vete, korn, majs och råg men även glest som på havre.
Axfjäll	är en form av blad som ger stöd till blommorna i ett ax hos exempelvis viden och starrar.
Axill	vanligtvis hårfylld fördjupningar mellan vårtorna på kaktusar.

B

C

Centraltagg	den tagg som sitter i mitten av en taggsamling i areolerna hos kaktusarna. Se även radiärtaggar.
Cephalium	en samling av ull eller borstliknande hår som utmynnar ur areolerna hos vissa kaktusarter.	Opuntia i cristata form.
Cilierad	fint, utstående och regelbundet hår längs kanterna.
Cristata	kaktusar som plötsligt intar olika skrynkliga ormliknande former, och som även kallas kristatform.
Cupula	en kopplik utväxt hos bokväxter som innehåller en eller flera frukter.

D

E

F

Fertil	som kan föröka sig sexuellt.	Fruktgömme
Fjolårsskott	bladlösa skott som växt fram under föregående växtsäsong
Flytjord	siltjord som har mycket högt vatteninnehåll och hög kapilaritet i kombination med dålig kohesion. Den höga vattenhalten gör marken rörlig och instabil i sht på sluttningar
Foderblad	blad som bildar en krans precis under kronbladen. Är oftast gröna eller bruna.
Fruktgömme	den av ett förblad formade flaskliknande bildning, vilken hos starrarterna omsluter först honblomman och senare den nöt som denna bildar
Fruktämne	de vävnader vid basen av blomman pistill som senare skall bilda frukten. Se frukt.
Fröämne	de cellanlag som innehåller de obefruktade äggcellerna i fruktämnet. De sitter i fruktämnet.
Fruktkudde	uppsvällning på fruktträd där frukt tidigare växt och som är källa till nya blomknoppar
Fröfjäll	platta fjäll med fröanlag spiralformigt placerade på barrträdens honkottar, vanligen sammanväxta med täckfjäll
Fröhylle eller frömantel	köttigt hölje runt frö, ofta starkt färgat för att attrahera fåglar
Frösådd	förökning genom frö, till skillnad från asexuell förökning såsom till exempel revor eller sticklingar
Fylldblommig, fyllda blommor	blommor när antalet kron- eller blomblad överstiger det för arten naturliga antalet. Detta sker vanligen genom att ståndare och pistiller i olika grad omvandlas till kronblad eller genom att själva kronbladen dubbleras. Fyllda blommor anses ofta vackert och är vanligt bland trädgårdsväxter. De är ofta sterila.
Fylloid	ett bladskaft som blivit bladliknande och tagit över själva bladskivans roll. Förekommer bland annat hos akacior (Acacia).

G

Geofyt	växter som lagrar vatten och annan näring under jorden, i motsatts till suckulent.
Glandel	små, rundade körtlar som avsöndrar eller innehåller oljor, hartser etc.
Glandelhår	hår med glandel i spetsen.
Glandelpunkter	små glandler insänkta i bladen.	Glochider på en Opuntia.
Glandelsågad	sågad bladkant med en glandel på varje tand.
Glochider	mycket talrika små hullingförsedda taggar som förekommer hos Opuntia-arter.
Groddknopp	små, rundade knoppar som fungerar som spridningsorgan.

H

Halofyt	(av grek. hals "salt" och phyton "växt"), saltväxt, en växt som lever på starkt salthaltig mark.
Halvbuske	växt där stjälken är vedartad nedtill och örtartad upptill.
Halvparasit	växt som lever delvis på andra växter.
Hamla	att ta lövrika grenar till foder.
Hanblomma	blomma som endast innehåller ståndare, inga pistiller.	Hylleblad på Hippeastrum ×johnsonii. Rosa högblad på Trillingblommor. Hölsterblad som omsluter kolven med blommorna på Missne.
Hapaxant	en växt som blommar endast en gång innan plantan dör.
Heterostyli	när olika individer har olika längd på stiften.
Hjärtblad	de blad som först bildas från det groende fröet. Avviker ofta i utseende från de vanliga bladen.
Holk
Holkfjäll	fjällika blad runt en korgblomställning.
Homostyli	liklånga stift hos alla individer av en art.
Honblomma	blomma som endast innehåller pistiller, inga ståndare.
Honungsblad	ofta små kronbladslika blad med nektarier.
Hybrid	korsning mellan två arter. Kan visa karaktärer från båda eller från nästan bara ena föräldern.
Hylle, hylleblad	Avser både en blommas kronblad och dess foderblad, vanligen där dessa ej är differentierade.
Hårpensel	se pappus.
Hänge	hängande ax.
Hängefjäll	litet fjäll som stöder blommorna i ett hänge.
Högblad	små bladlika bildningar som sitter strax under blommorna. Kallas även stödblad. Dessa kan i många fall ha en annan färg än övriga blad och används då att locka insekter till själva blomman. Se exempelvis Julstjärna eller Trillingblommor.
Hölster, hölsterblad	stora, ofta färgade högblad som omsluter blommorna.

I

J

K

L

M

Makrospor och mikrospor	Två olikstora sporer som bildas hos vissa kärlkryptogamer.	Klippkaktus i monstruosaform.
Mekofil	Växt med fröspridning anpassad till djur som utför frötransporten.
Meristem	En samlingar av celler i vissa delar av växter där celldelning sker för tillväxt på bredden eller längden.
Meteorisk art	växt som uppträder med långa intervall.
Monotypisk	familj eller släkte som omfattar endast ett art eller en art som bara omfattar ett taxa.
Monstruosa, Monstrosus	kaktusar i pelarform som har flera tillväxtpunkter och växer åt alla håll.
Mykorrhiza	samverkan mellan svamp och växtrötter som ger båda organismerna fördelar.
Mångbyggare	växt med en- och tvåkönade blommor.
Märkesstrålar	märken som sitter direkt på fruktbladen.

N

O

P

R

Radiärtaggar	de taggar som sitter runt en så kallad centrumtagg på en kaktus.	Radiärtaggar i en ring runt centraltaggen.
Reva	samma sak som utlöpare, se det ordet
Rikkärr	närings- eller ofta kalkrika kärr.
Rhizom	horisontell underjordisk stam som ofta är beströdd med ärr efter blad.
Ris	låg buske, ej högre än 30 cm.
Rosett	många, nästan alla, av växtens blad är samlade på en låg punkt på stammen och riktade åt olika håll, ganska jämnt fördelat på olika riktningar.
Rothår	finns på de minsta rötterna på en växt. De är mycket tunna och suger in vatten med närsalter i växten (närsalterna finns upplösta i vattnet).
Rotskott	skott från rot eller underjordiska stamdelar.
Ruderatmark	mark där den naturliga floran störts, exempelvis utfyllnader, omlastningsplatser och upplagsplatser.

S

Sambyggare	växt med enkönade blommor på samma individ.
Saprofyt	växt, ofta utan klorofyll, som helt eller delvis utnyttjar dött organiskt material.
Snärp	hinnartad bildning vid bladskivans bas hos bland annat gräs.
Snärpslida	rörlik slida som omsluter stammen uppåt från bladet.
Sporgömme	behållare där sporerna bildas hos kärlkryptogamerna.
Sporgömmesamling	samling av sporgömmen ofta skyddade av ett svepefjäll.
Sporofytt	sporbärande blad.
Sporre	kronblad med säcklik utbuktning, innehåller ofta nektar.
ssp.	förkortning av latinets "subspecies". Se underart.
Staminodium	steril ståndare.
Steril	kan ej ge avkomma genom sexuell förökning.	Stipelslida på en Åkerpilört.
Stiftkanal	stiftsamlingens gemensamma kanal genom det blivande nyponets topp.
Stipelslida	en kring stjälken sluten rörlik slida som går uppåt från ledknutarna; särskilt hos slideväxterna.
Stipler	bladlika bildningar i par vid bladskaftets bas.
Stjärnhår	grenade hår med flera nästan liklånga grenar.
Stoloner	ovanjordiska utlöpare som rotar sig vid noderna.
Strierad	fint fårad växtdel.
Strålblomma	En strålblomma är en kantblomma som har ett stort kronblad. På en prästkrage hör varje vitt kronblad till en egen strålblomma och varje gult rör i mitten är en egen diskblomma.
Svepeblad	ofta små blad under blomman eller blomställningen.
Svepefjäll	täckfjäll som skyddar sporgömmesamlingarna hos kärlkryptogamerna.
subspecies	latin för underart, taxonomisk rang under art. Förkortas vanligen subsp. eller ssp.
Suckulent	köttig växt som lagrar vatten.
Sydberg	sydexponerat brantberg med gynnsamt klimat för sydliga växter.

T

U

V

Z

Zygomorfa blommor	blommor med endast ett symmetriplan exempelvis jordrökar, ärtväxter, kransblommiga växter och julkaktus.	Zygomorfa blommor hos novemberkaktus.

Å

Ä