|
Article on other languages:
|
Koffein är en bitter vit kristallin xantinalkaloid som fungerar som en psykoaktivt centralstimulerande drog och ett milt vätskedrivande medel hos människor och djur. Koffein upptäcktes av en tysk kemist vid namn Friedrich Ferdinand Runge 1819 och isolerades första gången av honom året efter. Han myntade begreppet "kaffein", en kemisk förening i kaffe som i Sverige fick namnet koffein. Koffein är även känt som guaranin då det återfinns i guarana, matein då det återfinns i mate, och tein då det återfinns i te; alla dessa namn är synonymer för samma kemiska förening. Koffein återfinns i olika mängder i bönor, blad och frukter hos över 60 växter, där det fungerar som ett naturligt bekämpningsmedel som paralyserar och dödar vissa insekter som äter av växterna. Den används vanligtvis i störst utsträckning av människor som utvinner den ur kaffeplantans bönor och tebuskens blad, samt även diverse maträtter och drycker framställda av produkter från kolanöten eller från kakao. Andra koffeinkällor är bland annat yerba mate, guaranabär, och växten Ilex vomitoria. Hos människor är koffein en stimulant av det centrala nervsystemet som har förmågan att tillfälligt motverka trötthet och öka pigghet. Drycker innehållande koffein, som exempelvis kaffe, te, läsk och energidrycker, är på grund av detta väldigt populära och spridda i alla åldrar. Koffein är världens mest konsumerade psykoaktivt verkande drog, men till skillnad från andra droger är den laglig och oreglerad i så gott som alla jurisdiktioner. I Nordamerika konsumeras koffein dagligen av 90% av den vuxna befolkningen.[1] Koffein betraktas som relativt harmlöst. En studie gjord år 2008 visade att ett regelbundet intag av koffein under graviditet kan öka risken för missfall, men en annan studie gjord under samma år hittade inga korrelationer med koffeinintag och ökade missfall.[2]
UppbyggnadKoffein är en luktlös purinalkaloid (basisk). Purin är också byggsten i nukleotider, nämligen adenin och guanin. Verkningar
Koffeinets effekt beror främst på att den blockerar receptorer för adenosin i centrala nervsystemet. Adenosin är en signalsubstans som dämpar vakenhetsgraden. Det finns också adenosinreceptorer i njuren. När dessa blockeras ökar urinmängderna.[3] Koffein som njutningsmedel är relativt oskadligt. Också vid mångårigt bruk känner man idag inte till några tydliga medicinska skador eller biverkningar. Detta förutsätter dock "normal" konsumtion, då de flesta ämnen blir farliga vid tillräckligt höga doser. Toxisk dos för de flesta (vuxna) människor ligger på ungefär 20 mg per kg som personen väger. Dödlig dos tros ligga runt 150-200 mg per kg, vilket kan uppskattas till cirka 100 koppar kaffe. Koffein brukar inte sägas vara beroendeframkallande eftersom det inte framkallar ett sug efter drogen som exempelvis nikotin gör. Däremot kan mer eller mindre allvarliga abstinensbesvär uppstå när ett stadigt intag av koffein plötsligt upphör. De vanligaste besvären är huvudvärk, trötthet, initiativlöshet och mild depression. Symptomen kommer 12-36 timmar efter den sista dosen. Huvudvärken kan hålla i sig ett fåtal dagar, de övriga symptomen försvinner gradvis och kan kännas av i upp till ett par veckor innan de är helt borta. Vid överdosering hjälper bl.a. Koffein stod tidigare med på listan över dopningspreparat hos Internationella Olympiska Kommittén, men är nu borttaget. FörekomstNaturlig förekomst
Som extrakt och tillsatsämnen i livsmedel
Nedan följer en tabell som visar olika dryckers koffeinkoncentration; alla siffror är hämtade från respektive tillverkare. Myten att Coca Cola eller Red Bull innehåller lika mycket koffein som kaffe är felaktig. Däremot den nya omtvistade energidrycken Cocaine innehåller extrema mängder koffein.
Se även
Externa länkar
ReferenserKällor
Noter
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.