Kognitionsvetenskap

Article on other languages:

del.icio.us del.icio.us
Digg Digg
Furl Furl
Reddit Reddit
Rojo Rojo
Add to OnlyWire

Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt forskningsområde där forskare från så olika fält som filosofi, psykologi, neurovetenskap, datavetenskap, lingvistik och antropologi studerar det mänskliga tänkandets natur. Försök att förstå och hitta förklaringar till tankesättets natur fanns redan på Aristoteles och Platons tid och än idag försöker forskare få svar på många av dåtidens frågor.

Innehåll

Centrala forskningsområden

Centrala kognitionsvetenskapliga frågeställningar är hur människan tar till sig och bearbetar information/kunskap, hur hon interagerar med den sociala och materiella omgivningen, hur hon fattar beslut och löser problem och vilken roll emotioner spelar för hennes tankeprocesser. Genom att studera kognitiva processer såsom minne, perception, uppmärksamhet, problemlösning, beslutsfattande och emotion men även människans medvetande och fria(?) vilja utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv förväntar forskarna få svar på många av dessa frågor.

Tillämpningar

Kognitionsvetenskapliga idéer och teorier tillämpas och vidareutvecklas i forskning inom områden som människa-dator-interaktion (MDI), game studies och pedagogik. Datorbaserade applikationer spelar en allt större roll i människans vardag vilket kräver en djupgående förståelse vad som sker rent mentalt när människan använder sig av dessa på en daglig basis. I dagens samhälle har också det livslånga lärandet blivit allt viktigare, och kognitionsvetenskaplig forskning bidrar till en bättre förståelse för barns och vuxnas lärandeprocesser.

Historisk utveckling

Även om många av grundläggande frågorna för kognitionsvetenskapen har sina rötter långt bak i historien (till exempel de grekiska filosoferna ovan) började den moderna kognitionsvetenskapens historia inte förrän i 1900-talets mitt. Bland annat två stycken konferenser brukar anges som de första tecknen på en ny (tvär)vetenskap. Den första konferensen ägde rum i september 1948 vid det Kaliforniska institutet för teknologi där främst datavetenskapen och neurovetenskapen sågs bidra till förståelsen för hur nervsystem kan styra beteende. Den andra konferensen ägde rum den 10-12 september 1956 på Massachusetts institut för teknologi (MIT), vilket många ser som året då kognitionsvetenskapen först såg sitt ljus. Vid den här tiden presenterades också flera vetenskapliga bidrag inom psykologi, lingvistik som bidrog till den kognitiva revolutionen, vilken innebar, något förenklat, att det blev möjligt och accepterat att förklara beteende med hjälp av olika typer av mentala representationer (kallas ibland för den kognitiva revolutionen). Däremot dröjde det till 1970-talet innan kognitionsvetenskapen officiellt blev en vetenskap (till exempel med en vetenskaplig tidskrift).

Kognitionsvetenskapen var till en början starkt influerad utvecklingen inom datavetenskapen och använde ofta datorn som metafor för kognition och tänkande, dvs. tänkande sågs som (data)beräkningar. Denna syn på kognitionsvetenskapen speglas av Gardners fem kriterier för kognitionsvetenskap.

Gardners kriterier

  1. Representationer
    • Mentala representationer är nödvändiga för att förklara kognitiva processer och dess påverkan på beteende. Till skillnad från behaviorismen inom psykologi och filosofi menar kognitionsvetenskapen (i och med den kognitiva revolutionen) att det är möjligt och nödvändigt att vetenskapligt testa teorier som är baserade på icke direkt observerbara mentala representationer för att förklara mänskligt kognitivt beteende.
    • Inom olika vetenskaper kan analysnivån variera - partiklar, celler, neuroner, hjärnan, sociala grupper, ekonomiska system, ekologiska system och Mentala representationer är alltså analysnivån för kognitionsvetenskapen. Det räcker inte att tala om neuroner eller personliga upplevelser genom introspektion. För att förklara mänskligt beteende behövs förklaringar baserade på våra intentionella tillstånd implementerade som mentala representationer.
  2. Datorer
    • Datavetenskapen influerar kognitionsvetenskapen på två olika sätt: som metafor och som verktyg. I den traditionella kognitionsvetenskapliga modellen liknas människans kognition med en dators informationsprocessande. På samma sätt som datorns mjukvara har möjlighet att påverka dess hårdvara (i förlängningen dess beteende), kan kognition som informationsprocess (symbolmanipulering) påverka beteendet. Datorer används också som ett verktyg inom området artificiell intelligens och kognitiv modellering. Genom att konstruera modeller som kan köras på en dator (eller robot) kan man testa olika typer av teorier och idéer. Artificiell intelligens kan även handla om att studera människans kognition för att skapa bättre datorprogram.
  3. Bortse från känslor, historia, och kontext
    • Kognitionsvetenskapen undviker så långt som möjligt att inkludera aspekter som känslor/emotioner, historiska faktorer och kontextuella/situationsberoende faktorer. Att kognitionsvetenskapen bortser från känslor är den mest kontroversiella av Gardners punkter (se nedan), bland annat eftersom känsloladdningar bevisligen påverkar verklighetens kognitiva processer; till exempel har forskare visat att man minns positivt laddade minnen bättre.
  4. Tvärvetenskaplighet
    • Kognitionsvetenskapen omfattar flera olika fält, i fusion eller samarbete. Tvärvetenskap medför dock också speciella problem, krockar, när olika teoribildningar ska mötas.
  5. Starkt förankrad i klassiska filosofiska problem
    • Kognitionsvetenskapen väcker ofta frågor som har att göra med epistemologi och ontologi, det vill säga "Vad är kunskap?", "Hur vet vi att vi vet något?" och ”Hur är världen beskaffad?”.

Kognitionsvetenskap idag

Dagens kognitionsvetenskap ser dock annorlunda ut och har i viss mån börjat överge det starka inflytandet från datavetenskapen och datormetaforen. Bland annat har det så kallade situerade synsättet på kognition och kognitionsvetenskap under de senaste 20 åren ifrågasatt bland annat nödvändigheten av mentala representationer för att förklara kognitivt beteende och möjligheten att bortse från känslor (se till exempel Antonio Damasios teorier) och kontexten. Framförallt betonas kognitiva agenters situerade och aktiva natur. Istället för att se kognition som passiva informationsbehandling betonas interaktionen mellan hjärna, kropp och omgivning, där omgivningen kan vara allt ifrån artefakter som post it-lappar till kulturella mönster. En annan förändring är att bland annat neurovetenskap, biologi, och antropologi har börjat spela en allt större roll i utvecklingen av kognitionsvetenskapen.

För en mer utförlig historik översikt rekommenderas professor Peter Gärdenfors artikel ”Cognitive science: from computers to anthills as models of human thought” [1]

Vad kan en kognitionsvetare jobba med?

  • Forskning och undervisning på högskolenivå, men även på företag
  • Utveckling av lärande- och beslutsstödssystem
  • Integrering av kognitionsvetenskapliga teorier med forskning inom konst, arkitektur och design
  • Människan blir äldre och äldre och det behövs därför mer kunskap om hur de kognitiva processerna förändras med åldern och vilka krav åldersrelaterade applikationer behöver uppfylla
  • Utveckling av handikappanpassade system
  • Informationsfusion

Kognitionsvetenskapliga utbildningar i Sverige

  • Göteborgs universitet - Fristående kurser som kan ingå i en kandidat- eller magisterexamen. [2]
  • Högskolan i Skövde - Fyra treåriga program som leder till kandidatexamen och ett magisterprogram.[3]
  • Linköpings universitet - Treårigt program som leder till kandidatexamen samt tvåårigt mastersprogram med ämnesdjup. [4]
  • Lunds universitet - Ettårig påbyggnadsutbildning som leder till magisterexamen med ämnesbredd. [5]
  • Umeå universitet - Treårigt program som leder till kandidatexamen samt tvåårigt mastersprogram med ämnesdjup. [6]

(Information om utbildningarnas omfattning hämtad från högskoleverkets utvärdering av det kognitionsvetenskapliga ämnet 2006, [7])

Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Kognitionsvetenskap

This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.