Article on other languages:
- Лекар
- Ljekar
- Læge
- Arzt
- Physician
- Kuracisto
- Arst
- Mediku
- Lääkäri
- Médecin
- Dochtúir_leighis
- רופא
- चिकित्सक
- Liječnik
- Dokter
- Medico
- 医師
- 의사
- Medicus
- Gydytojas
- Ārsts
- Dokotera
- Doktor
- Arts
- Lege
- Lege
- Lekarz
- Médico
- Hampikamayuq
- Врач
- Lekár
- Zdravnik
- மருத்துவர்
- แพทย์
- Doktor
- Лікар
- Thầy_thuốc
- דאקטער_(מעדיצין)
- 医生
 |
del.icio.us |
 |
Digg |
 |
Furl |
 |
|
 |
Rojo |
| Add to OnlyWire |
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Läkare är en person som har avlagt läkarexamen. I dagligt tal kallas läkare ofta för doktor, som dock även är en beteckning på en formell akademisk examen.
Innehåll |
Läkare globalt
Finland
Yrkesorganisationer i Finland
Över 90 procent av läkarna i Finland är medlemmar i Finlands Läkarförbund.
Sverige
| Legitimerade yrken i Sverige | |
| Yrke/Yrkestitel | Utbildning |
| Apotekare | Apotekarexamen |
| Arbetsterapeut | Arbetsterapeutexamen |
| Audionom | Audionomexamen |
| Barnmorska | Barnmorskeexamen |
| Biomedicinsk analytiker | Biomedicinsk analytikerexamen |
| Dietist | Dietistexamen |
| Kiropraktor | Enligt föreskrift* |
| Logoped | Logopedexamen |
| Läkare | Läkarexamen* |
| Naprapat | Enligt föreskrift* |
| Optiker | Optikerexamen |
| Ortopedingenjör | Ortopedingenjörsexamen |
| Psykolog | Psykologexamen* |
| Psykoterapeut | Psykoterapeutexamen |
| Receptarie | Receptarieexamen |
| Röntgensjuksköterska | Röntgensjuksköterskeexamen |
| Sjukgymnast | Sjukgymnastexamen |
| Sjukhusfysiker | Sjukhusfysikerexamen |
| Sjuksköterska | Sjuksköterskeexamen |
| Tandhygienist | Tandhygienistexamen |
| Tandläkare | Tandläkarexamen |
| Veterinär | Veterinärexamen |
| *Praktisk tjänstgöring enligt särskilda föreskrifter | |
Studier och praktik
Läkarexamen erhålls i Sverige efter fem och ett halvt års studier på läkarprogrammet vid något av de sex universitet där utbildningen ges (Lund/Malmö, Göteborg, Linköping, Uppsala, Umeå och Karolinska Institutet i Stockholm). För att kvalificera sig till läkarprogrammen krävs utöver grundläggande behörighet även fördjupade studier i naturvetenskapliga ämnen, i det senare programgymnasiet motsvarar dessa kunskaper av kurserna Matematik D, Biologi B, Kemi B, Fysik B. För att komma in på läkarprogrammet har det oftast, historiskt sett, krävts högsta betyg i alla ämnen eller högsta möjliga resultat i högskoleprovet. Vissa universitet tar också in studenter via intervjuer, för att kvalificera för intervjuerna krävs ofta högt resultat på högskoleprovet. Under de fem första terminerna studeras medicinsk grundvetenskap (denna period kallas populärt för preklin – från "prekliniska studier"); de sista sex terminernas studier äger huvudsakligen rum på ett undervisningssjukhus och i primärvården (denna period kallas följaktligen klin – från "kliniska studier"). På läkarprogrammet i Uppsala är numera preklin fyra terminer medan fler prekliniska föreläsningar lagts in under klin.
För att Socialstyrelsen skall utfärda legitimation krävs utöver fullgjorda studier vid universitet minst 18 månaders teoretisk och praktisk allmäntjänstgöring (AT-läkare) samt "sådana personliga egenskaper" som yrkesutövningen kräver. Majoriteten av dem som erhåller legitimation har en utländsk läkarutbildning. Den som har en legitimation från ett EU/EES-land kan ansöka om svensk legitimation utan att först göra AT.
Efter legitimeringen vidareutbildar sig det absoluta flertalet läkare teoretiskt och praktiskt under fyra och ett halvt till fem år för att få specialistkompetens inom ett eller flera områden (specialisttjänstgöring, ST). Exempel på specialistinriktning är specialist i allmänmedicin (allmänläkare) eller specialist i anestesi (narkosläkare).
En färdig specialist kan söka tjänst som överläkare.
Yrkesorganisationer i Sverige
Över 90 procent av läkarna i Sverige är medlemmar i Sveriges läkarförbund. Drygt hälften av läkarna i Sverige är ledamöter i Svenska Läkaresällskapet.
Kvinnliga pionjärer
Sveriges första kvinnliga läkare var Karolina Widerström, år 1888. Läkaren och forskaren Nanna Svartz blev i och med sin professur vid Karolinska Institutet 1938 Sveriges första kvinnliga professor vid en svensk statlig högskola.
Svenska läkare i andra länder
USA
Många svenska läkare väljer att arbeta i till exempel USA, på grund av en högre lön. [1] För detta behöver man göra tre prov[1]:
- Step 1: testar de vetenskapliga grundkunskaperna.
- Step 2: testar Clinical Knowledge (2CK) och Clinical Skills (2CS)
- Step 3: testar kliniska färdigheter efter något år ut residency
En genomförd allmäntjänstgöring i Sverige tillgodoräknas inte i USA, utan man får göra deras "internship".[2]
Övriga
Andra populära länder att arbeta i är Norge och England[3]
Kliniska blicken
Den "kliniska blicken" är en metafor för förvärvande av lång klinisk erfarenhet. Det är ett mått på ervärvad procedural kunskap om att t ex koppla en patients symptom och andra intryck till rätt diagnos. Den står i kontrast till den snarare deklarativa kunskap som en nybliven läkare har erhållit från läkarprogrammet. Snarare är den en slags intuition, att läkaren "känner på sig" att det är på ett visst vis, utan att nödvändigtvis kunna förklara i detalj varför.
Den kan också användas för att snabbt bilda en uppfattning, om det inte finns tid att kritiskt analysera.
Se även
Externa länkar
- Ams - Läkaryrken
- Svenska Läkaresällskapet - svenska läkarspecialiteter
- Att bli läkare
- Hur man blir antagen till läkarprogram i Sverige