Naturligt urval

Article on other languages:

• Natuurlike_seleksie
• Selezión_natural
• نظرية_التطور
• Естествен_отбор
• Selecció_natural
• Detholiad_naturiol
• Naturlig_selektion
• Selektion_(Evolution)
• Φυσική_επιλογή
• Natural_selection
• Natura_selektado
• Selección_natural
• Looduslik_valik
• Hautespen_natural
• انتخاب_طبیعی
• Luonnonvalinta
• Sélection_naturelle
• Selección_natural
• ברירה_טבעית
• Természetes_szelekció
• Seleksi_alam
• Náttúruval
• Selezione_naturale
• 自然選択説
• 자연선택
• Natūrali_atranka
• Natuurlijke_selectie
• Naturleg_utval
• Naturlig_seleksjon
• Dobór_naturalny
• Seleção_natural
• Sallqa_akllay
• Selecţie_naturală
• Естественный_отбор
• Natural_selection
• Seleksionimi_natyror
• Природна_селекција
• Doğal_seçilim
• Природний_відбір
• Tabiiy_tanlanish
• נאטירלעכע_סעלעקציע
• 自然选择

	del.icio.us
	Digg
	Furl
	Reddit
	Rojo
	Add to OnlyWire

Det naturliga urvalet är en nödvändig delprocess i evolutionen. Charles Darwin var den som, tillsammans med Alfred Russell Wallace, lade fram teorin om det naturliga urvalet som förklaring till de observerade skillnaderna mellan olika arter. Det naturliga urvalet sammanfattas ofta med frasen "survival of the fittest" (de bäst anpassades överlevnad), ett slagord myntat av Herbert Spencer och som Darwin accepterade efter mycket tvekan. Det var Wallace som fick Darwin att ta med uttrycket i tredje upplagan av Origin of species. Det är dock en mindre lyckad beskrivning eftersom det naturliga urvalet också handlar om framgångsrik fortplantning. Begreppet går ut på att individer med egenskaper som gör att de är anpassade till den aktuella miljön oftare överlever och kan fortplanta sig, vilket gör att dessa egenskaper tenderar att vara de som sprider sig till kommande generationer.

Darwin inleder ”Om arternas uppkomst” med att resonera om husdjursaveln och om hur man förstärker önskvärda drag genom att välja ut vissa djur för avel. Han menar att det finns en liknande process i naturen som ger vissa individer bättre möjligheter att föra sina egenskaper vidare till nästa generation. Han kallade denna process det naturliga urvalet för att skilja det från det uppfödarens urval av avelsdjur.

Grunden för det naturliga urvalet är att alla individer av en art inte är lika. De har olika arvsanlag som ger dem olika egenskaper. Vissa individer har egenskaper som gör dem bättre anpassade till den miljö de lever i. Egenskaperna ger dem en fördel när det gäller att överleva tills de är könsmogna, att få avkomma och att skydda sin avkomma (för de arter som gör det). Dessa individer har därför en större chans att föra vidare sina arvsanlag till nästa generation. Efterhand kommer då andelen av de gynnsamma arvsanlagen att öka.

Vad som är ett gynnsamt arvsanlag beror på situationen. Ett träd kan till exempel få en fördel av att växa snabbt och högt om det växer ihop med andra träd, eftersom det då kan få mer solljus. I en miljö som är glest beväxt och fattig på näring kan det å andra sidan vara en fördel att växa långsamt för att spara näringen till att bilda frön.

Naturligt urval kan verka både konserverande och förändrande. I en stabil miljö där urvalet fått verka tillräckligt länge når artens evolution ett jämviktsläge. Där verkar det naturliga urvalet genom att välja bort varianter som skiljer sig från genomsnittet, och arten förblir oförändrad.

Sexuellt urval

Se även Batemans princip.

Påfågelhanne

Sexuellt urval eller sexuell selektion är en form av naturligt urval, som berör hur framgångsrik en individ är i att bli vald som partner. Ofta är det så att hanarna konkurrerar om att få para sig med honorna, och det är honorna som är den enväldige domaren. Det kön som gör minst "investering" i ungarna är de som påverkas kraftigast av det sexuella urvalet.

Det kan vara en anledning till att sekundära könskaraktärer har uppkommit. Detta är när det är fler skillnader på honor och hanar än att de är olika kön. Ett sådant exempel är påfåglar, där hanarna har stora vackra och färgglada fjädrar medan honorna har en mer brun färg på sina fjädrar. Resultatet blir en fortlevnad av en egenskap som eventuellt kan minska chansen att överleva.

Se även

• Batemans princip