|
Article on other languages:
|
Avram Noam Chomsky, född 7 december 1928 i Philadelphia, är professor emeritus i lingvistik vid Massachusetts Institute of Technology. Förutom sin roll som ledande språkvetare är Chomsky även aktiv inom samhällsdebatten. Chomsky har skapat Chomskyhierarkin, som är en klassificering av formella språk. Hans arbete inom generativ lingvistik bidrog starkt till behaviorismens nedgång och ledde till främjandet av kognitiva vetenskaper. I sin doktorsavhandling från 1955 och senare i den mer kända Syntactic Structures från 1957 introducerade han sin teori att delar av den mänskliga grammatiken är nedärvda i hjärnan (den så kallade generativa grammatiken). Hans teorier har haft stort inflytande på lingvistiken, även om inte alla forskare stödjer dem. Vid sidan av sitt arbete inom språkvetenskap är Chomsky vida känd för sina frihetliga vänsterradikala åsikter och kritik mot Förenta staternas utrikespolitik. Han beskriver sig själv som frihetlig socialist och förespråkare av anarkosyndikalism. Tillsammans med Edward Herman utvecklade han i boken Manufacturing Consent en modell över hur medierna tjänar samhällets maktelit, propagandamodellen. Han var även aktiv sionist på 1940-talet; dock var han motståndare till upprättandet av staten Israel, men har aldrig ansett att den bör upphöra att existera. Noam Chomsky promoverades absens till hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007[1].
BiografiNoam Chomsky växte upp i en judisk familj i Philadelphia. Hans far var forskare i hebreiska och född i Ryssland. År 1945 påbörjade Noam Chomsky studier i filosofi och lingvistik vid University of Pennsylvania, där han identifierade sig politiskt med lingvistikprofessorn Zellig Harris. Banan som politisk aktivist började han i samband med Vietnamkriget. LingvistikBland de bestående bidragen från Chomsky inom lingvistiken märks Chomskyhierarkin, som är en klassificering av formella språk. Hans arbete inom generativ lingvistik bidrog starkt till behaviorismens nedgång och ledde till främjandet av kognitiva vetenskaper. I sin doktorsavhandling från 1955 och senare i den mer kända Syntactic Structures från 1957 introducerade han sin teori att delar av den mänskliga grammatiken är nedärvda i hjärnan (den så kallade generativa grammatiken). Hans teorier har haft stort inflytande på lingvistiken, även om inte alla forskare stödjer dem.[2] Politiska åsikterMest känd för den breda allmänheten är antagligen Noam Chomsky för sin kritik av USA:s utrikespolitik och hur medier fungerar. I sin tillsammans med Edward S Herman författade bok Manufacturing Consent -- The Political Economy of the Mass Media beskrivs fem filter för att sålla fram godkänd information i kapitalistiska system. Efter släppet av boken 9-11 om attacken mot World Trade Center 2001 fick han på allvar plats i det amerikanska mediabruset. New York Times Book Review påstår i sin recension av boken Language and Responsibility att Noam Chomsky is arguably the most important intellectual alive, men säger även att han är maddeningly simple-minded.[3] AnarkismChomsky har sagt att hans "personliga visioner är relativt traditionellt anarkistiska, med ursprung i upplysningen och klassisk liberalism"[4] och han har prisat frihetlig socialism.[5] Han sympatiserar med anarkosyndikalism[6] och är medlem i Industrial Workers of the World, en fackförening.[7] Han kallar sig själv för en frihetlig anarkist (libertarian anarchist).[8] GlobaliseringChomsky genomförde tidigt kritiska analyser av globaliseringen. Han sammanfattade processen med orden "gammalt vin, nya flaskor", och hävdade att elitklassens motiv är detsamma som alltid: att försöka isolera folket från viktiga beslutsprocesser, med den skillnaden att de högsta beslutsfattande instanserna nu är transnationella bolag och överstatliga banker. Chomsky hävdar att de transnationella bolagen "utvecklar egna styrningsinstitutioner" som speglar deras globala räckvidd.[9] Enligt Chomsky har ett huvudsakligt knep varit att använda sig av de globala ekonomiska institutioner som etablerades i slutet av andra världskriget, Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken, som i allt högre grad har anammat "Washington-konsensusen" som innebär att utvecklingsländer fås att begränsa sitt köpande och genomföra strukturella förändringar som ofta involverar nedskärningar i den sociala välfärden. Lån och annan hjälp från IMF hänger ofta på sådana reformer. Chomsky hävdar att etablerandet av sådana globala institutioner och avtal som Världshandelsorganisationen, General Agreement on Tariffs and Trade (GATT), North American Free Trade Agreement (NAFTA) och Multilateral Agreement on Investment utgör nya sätt för elitklasseerna att säkra sina privilegier samtidigt som de undergräver demokratin.[10] Chomsky anser att dessa primitiva och så kallat marknadsliberala - Chomsky själv menar att de har tydligt protektionistiska inslag och enbart är marknadsliberala och frihandelsvänliga till namnet - tillvägagångssätt ser till att fattiga länder tillhandahåller billiga tjänster åt den rika världen genom billig arbetskraft, råmaterial och investeringsmöjligheter. Detta innebär dessutom att storbolag kan hota med att flytta till fattigare länder, vilket Chomsky ser som ett kraftfullt vapen i kampen för att hålla arbetarna i de rikare länderna i schack. Chomsky vänder sig mot de termer som används i globaliseringsdebatten, främst själva termen "globalisering" själv, som han menar refererar till en storbolagssponsrad ekonomisk integration snarare än en allmän term för att saker och ting internationaliseras. Han ogillar att termen "anti-globalisering" används som beteckning för vad han ser som en rörelse för globalisering av social och miljömässig rättvisa. Chomsky betraktar det som vanligtvis kallas "frihandel" som en "mix av liberalisering och protektionism utformad av de främsta politik-arkitekterna i enlighet med deras egna intressen, som råkar vara vilka som helst under en specifik period."[11] Chomsky har i sina böcker uppmärksammat globaliseringens motståndsrörelser. I sin artikel "The Zapatista Uprising" beskriver han zapatisternas motstånd mot NAFTA. Han har också kritiserat Multilateral Agreement on Investment och skrivit om de aktivisters ansträngningar som ledde till dess nederlag. Chomsky var en viktig del av de kritiska röster som tillhandahöll den teoretiska grunden för de spridda grupper som enades i demonstrationerna mot Världshandelsorganisationen i Seattle 1999.[12] Socialism och kommunismChomsky är djupt kritisk till vad han kallar "företagsbetingad statskapitalism" ("corporate state capitalism") som han anser praktiseras i USA och några andra västerländska stater. Han stödjer många av Michail Bakunins anarkistiska (eller frihetligt socialistiska) idéer. Chomsky anser att Bakunins kommentarer angående den totalitära staten var förutsägelser av den brutala polisstat som Sovjetunionen skulle komma att bli. Han har definierat sovjetkommunismen som "falsk socialism", i synnerhet på grund av att all socialism värd namnet förutsätter verklig demokratisk kontroll av produktionen och resurser samt offentligt ägande. Han har sagt att Sovjetunionens kollaps bör betraktas som en "liten seger för socialismen", inte för kapitalismen.[13] I sin bok For Reasons of State från 1973 argumenterade Chomsky för att ett samhälle kan fungera utan någon betald arbetskraft, till skillnad från det kapitalistiska samhället där människor är "löneslavar" eller ett auktoritärt samhälle där beslut fattas av centrala kommittéer. Han menar att ett lands befolkning bör vara fria att söka och utöva de jobb som de själva vill. Människor kommer att vara fria att göra det de vill och det jobb som de frivilligt utför kommer att vara både "belönande i sig självt" och "samhälleligt nyttigt". Samhället skulle vara fredligt anarkistiskt, utan någon stat eller andra auktoritära institutioner. Arbete som i grund och botten är vämjeligt för alla, om det överhuvudtaget finns något sådant, skulle distribueras bland alla människor. Chomsky har under hela sitt politiska liv uttryckt ett starkt ogillande inför marxismen. Men även om Chomsky var mycket kritiskt inställd till Sovjetunionens försök att genomföra socialism så var han i vissa avseenden mindre kritisk till delar av de kommunistiska rörelserna i Asien, där han såg betydande gräsrotsrörelser i både kinesisk och vietnamesisk socialism. Han har vid flera tillfällen uttryckt sin avsky för den Vietnamesiska kommunistiska regimens tyranni, men hävdat att det faktum att enbart de tyranniska krafterna överlevde medan de frihetliga delarna av den vietnamesiska befrielserörelsen försvann främst var en produkt av USA:s våldsamma inblandning i regionen. Chomsky hävdar ofta att våld sopar bort alla frihetliga rörelser då dessa är de mest sårbara och bara de tyranniska krafterna överlever. Chomsky besvarade kritik av den kinesiska revolutionen, under ett forum i New York, med följande ord: "I don't feel that they deserve a blanket condemnation at all. There are many things to object to in any society. But take China, modern China; one also finds many things that are really quite admirable." Han fortsatte: "There are even better examples than China. But I do think that China is an important example of a new society in which very interesting positive things happened at the local level, in which a good deal of the collectivization and communization was really based on mass participation and took place after a level of understanding had been reached in the peasantry that led to this next step."[14] Om Vietnam sade han: "Although there appears to be a high degree of democratic participation at the village and regional levels, still major planning is highly centralized in the hands of the state authorities."[15] Detta innebär emellertid inte ett okritiskt anammande av den politik som förs i folkrepubliken Kina. Angående oljeproduktionstoppen i april 2005 hävdade Chomsky: "China is probably the most polluted country in the world - you can't see. It's kind of a totalitarian state, so they kind of force it on people, but the level of pollution is awful..."[16] TerrorismSom en reaktion på USA:s krig mot terrorismen år 1981 och den nya förklaringen år 2001 har Chomsky hävdat att de främsta källorna till internationell terrorism är världen största makter, ledda av USA. Han använder en definition av terrorism från en amerikansk krigsmanual, där terrorism beskrivs som "beräknat våldsanvändande eller hot om våld för att ingjuta fruktan; i syfte att tvinga eller skrämma regeringar eller samhällen som ett medel för att uppnå politiska, religiösa eller ideologiska mål". I samband med USA:s invasion av Afghanistan hävdade han:
Om terrorismens effektivitet skrev han:
Angående fördömande av terrorism har Chomsky sagt att terrorism (och våld/auktoriteter i allmänhet) är någonting dåligt i allmänhet och endast kan rättfärdigas i de fall där det används för att undvika ännu större terrorism (eller våld eller maktmissbruk) I en debatt om det politiska våldets legitimitet 1967 hävdade Chomsky att FNL:s "terror" inte var rättfärdigad, men att terror i teorin kan vara rättfärdigat under speciella omständigheter:
Chomsky anser att de handlingar, som enligt honom är terroristiska, som USA:s regering utfört inte klarar det provet, och fördömandet av USA:s utrikespolitik är ett av de största ämnena i hans författarskap, vilket han förklarar med att han själv bor i USA och att detta innebär ett särskilt ansvar för just den amerikanska regeringens handlingar. Han har också kritiserat stay-behind-operationer som Gladio, NATOs hemliga paramilitära antikommunistiska organisationer under kalla kriget. BibliografiLingvistikFör en komplett bibliografi, Chomskys personliga webbplats vid MIT ([2]).
Politiska verkNågra av dessa böcker är tillgängliga online på engelska (se [3]).
Om Chomsky
Referenser
Externa länkar
More about Noam_Chomsky: noam chomsky quote, book chomsky critical life noam reaktion, chomsky linguistics noam who, noam chomsky book, chomsky evening noam, chomsky noam speaks, noam chomsky lecture, chomsky domain myspace.com noam, manufacturing consent noam chomsky and the media, |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.