|
Article on other languages:
|
Olivolja är en typ av matolja med en speciell smak som framställs ur frukterna från olivträdet.
ProduktionDen första pressningen ger den bästa oljan, s.k. "extra jungfruolja" (extra virgin oil). ""Jungfruolja"" (virgin oil) är den andra pressningen och används till matlagning. Olivolja av sämre kvalitet (olio di oliva) används bland annat vid tillverkning av tvål. Den bättre oljan framställs genom att oliverna pressas vid måttlig temperatur, så kallad kallpressning, vilket innebär att temperaturen ska hållas inom 28 °C-35 °C. Kallpressning av olivolja är en kemikaliefri process där man endast använder tryck för att producera högkvalitativ olja. Den olja som därefter återstår i fruktmassan extraheras med olika industriella metoder (varmpressning). Därvid kan diverse tillsatser förekomma. Oljans kvalitet beror i hög grad på olivträdets sort; det finns mer än 300 olika sorter. Några av dem är:
Andra kvalitetsbestämmande faktorer är jordmån, klimat, mognadsgrad vid skörden, kvalitet på rensningen av de nyskördade oliverna o s v. Om frukten skadas under skörd och transport börjar den lätt jäsa, varvid syrahalten ökar och därmed kvaliteten försämras. Det finns skördemaskiner för oliver, men det medför mycket rensningsarbete. Ett primitivt sätt att skörda är att breda ut presenningar på marken under trädet och sen slå med käppar bland grenarna, så att oliverna faller ner. Sen kan de lätt fösas ihop. Detta fungerar bäst sent på skördesäsongen, då frukterna lättare lossnar från skaftet. Den bästa kvaliteten fås vid handplockning, men det kräver ju mycket arbetskraft, och produktionskostnaderna blir därefter. Det behövs ungefär 3 600 st, (ca 6 kg) för att man skall få 1 liter olja! HållbarhetFörvaras oljan för varmt härsknar den, vilket är förödande för smaken. Syrahalten påverkar inte smaken, men låg syrahalt är förmånligt för hållbarheten. Oljan får inte heller förvaras alltför kallt, ty då grumlas den, fettet kristalliserar. Grumlingen försvinner dock om temperaturen höjs, och smaken ändras inte nämnvärt av kylan. Idealisk förvaringstemperatur är 14 °C … 16 °C; alltså inte nära spisen, och inte i kylskåp och framför allt inte i solen. Smaken bevaras bäst vid mörk förvaring. I obruten förpackning är hållbarheten för de flesta oljor omkring 2 år, men vissa sorter kan hålla sig längre. Novellooljorna däremot, har kort hållbarhetstid. Innehållsdeklaration
KlassificeringSpanien rankas som världens största exportör av olivolja och har mer än dubbelt så mycket yta med olivträd än Italien som är den näst största producenten. Italien importerar mer olivolja än som exporteras, vilket innebär att man köper upp olivolja, som sedan marknadsförs som italiensk till bl a Sverige. Nuvarande olivoljespecifikation, som administreras av International Olive Oil Council (IOOC) i Madrid, Spanien är från 1996. Denna standard kommer att revideras. Klassen Extra virgin innebär bl a kravet att syrahalten får vara högst 0,8 %. Europeiska Gemenskapen (EEG) har också ställt upp mycket specificerade krav, men där tillåts syrahalt upp till högst 1 %. Internationell lagstiftning klassar olivoljan i följande grupper:
Pomaceolja är den missvisande beteckningen för en blandning av olivpomace-olja som "förbättrats" genom inblandning av jungfruolja. Eller omvänt kan man beskriva det som jungfruolja, som "drygats ut" med den enklare oliv-pomaceoljan. Denna blandning är avsedd för konsumtion. Enligt IOOC:s regler får pomaceolja inte kallas olivolja. Kvalitetsförfalskning förekommer bland mindre nogräknade producenter.
Pomageolja är användbar som massageolja. I Italien indelas olivolja traditionellt i grova drag i följande smak-klasser:
Smak är svårt att uttrycka i ord. Vid bedömning av olika sorters olja beskrivs upplevda smaker lika målande som vid vinprovningar. Ibland talas om en första smak och en eftersmak. Härmed några uttryck för oljesmak:
De smaksensationer dessa beskrivningar ger läsaren blir med nödvändighet mycket individuella. OlivoljeprovningDet finns särskilda olivolje-butiker som specialiserat sig på olivolja, även i Sverige. Där kan man provsmaka sig fram och köpa favoritoljan i lösvikt. Vid provningen bör man neutralisera smaklökarna mellan proven. Rekommenderade medel är vanligt vatten, en bit bröd och kanske lite äpple. Se ävenExtern länk[1] EEG förordning nr 2568/91 av den 11 juli 1991 om egenskaper hos olivolja och olivolja av pressrester och om lämpliga analysmetoder.
|
This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.