Pinyin

Article on other languages:

del.icio.us del.icio.us
Digg Digg
Furl Furl
Reddit Reddit
Rojo Rojo
Add to OnlyWire

Pinyin (拼音 eller pīnyīn; ordagrant "stava ljud") är ett sätt att ange ett standardiserat uttal på flera kinesiska språk med hjälp av det latinska alfabetet samt ett antal diakritiska markeringar som anger tonaccenter.

Det finns flera olika typer av pinyin; olika romaniseringssystem har använts under olika tidsperioder och i olika geografiska områden. Det som vanligen avses är hanyu pinyin (traditionell kinesiska: 漢語拼音; förenklad kinesiska: 汉语拼音; pinyin: Hànyǔ pīnyīn) vilket idag är det dominerande romaniseringssystemet för den nationella standardkinesiskan putonghua (traditionell kinesiska: 普通話; förenklad kinesiska: 普通话; hanyu pinyin: pǔtōnghuà). I Sverige är detta språk känt som rikskinesiska eller mandarin. På Taiwan, i Hong Kong och Macau kallas detta språk för guoyu (traditionell kinesiska: 國語; förenklad kinesiska: 国语; hanyu pinyin: Guóyu.

Andra exempel på pinyin är det äldre transkriptionssystemet Wade-Giles och Tongyong pinyin.


Innehåll

Pinyin på Taiwan

2002 beslutade Taiwans parlament i Taibei att Tongyong pinyin skulle börja användas som öns officiella romaniseringssystem. Tongyong pinyin är en modifierad version av, och avviker klart från, det hanyu pinyin som används i Fastlandskina (Folkrepubliken Kina). Beslutet fattades under en period då det Demokratiska framstegspartiet (DPP) hade majoritet i parlamentet. DPP eftersträvar självständighet för Taiwan från Fastlandskina. Folkrepubliken Kinas kommunistiska regering i Beijing anser att Taiwan är en del av det egna landet och kritiserade beslutet i Taibei för att utgöra en form av "av-sinifiering" av Taiwan, dvs ett sätt att skilja Taiwan från Kina. Se även Taiwans politiska status.

Taibeis stadsfullmäktige kontrollerades dock under samma period av Guomindang-partiet, vilket är mer positivt inställt till Fastlandskina. Taibeis stadsfullmäktige gick emot Taiwans parlaments beslut och införde hanyu pinyin som den officiella romaniseringsformen i öns huvudstad Taibei. Detta har lett till en komplicerad situation, då bl a motorvägsnät och järnvägsnätet i Taibei kontrolleras av det nationella parlamentet och använder Tongyong pinyin i sin skyltning, samtidigt som vanliga stadsgator och stadens tunnelbanesystem står under stadsfullmäktiges kontroll och använder hanyu pinyin.


Uttal

hànyǔ pīnyīn IPA ungefärligt svenskt uttal
a [ɑ] a
ai [aɪ] aj
an [an] an
ao [aʊ]
b [p] p
c [tsʰ] ts
ch [tʂʰ] tsch
d [t] t
e [ɤ] ö
ei [ei] ej
en [ən] ön
eng [ɝŋ] öng
er [ɤɻ] örj, arj
f [f] f
g [k] k
h [x] ch
i [i] i1
ian jen
ie [iɛ] jee
iong jong
iu [iou̯]
j [tɕ] dj2
k [kʰ] kh3
l [l] l
m [m] m
n [n] n
o [u̯] å
ong [ʊŋ] ong
ou [u̯u] åo
p [pʰ] ph3
q [tɕʰ] tsh
r [ɻ] rj
s [s] s
sh [ʂ] sch
t [tʰ] th3
u [u] [y] o, y4
ua oa
uan oan, yan4
uai oaj
ui öej
uo [uo]
ü [y] y
üe [yɛ] ye
w [w] o5
x [ɕ] sh
y [j] j
z [ts] ds
zh [tʂ] dsch

1Uttalas mycket ljust och z-likt efter s, c och z. Uttalas nästan som ö efter sh, r, ch och zh.

2Som engelskans j i till exempel jump.

3Kraftigt aspirerat.

4Uttalas med y efter x, j, q och y

5Som engelskans w.

Toner

Mandarin har fyra tonaccenter: hög ton, stigande ton, fallande-stigande ton och fallande ton; samt ett obetonat läge. De fyra tonerna är representerade i pinyin med följande tecken ovan de tonande vokalerna: ¯, ´, ˇ och `. En punkt sätts ibland framför stavelser som är obetonade. Resultatet av att lägga till dessa tonmarkeringar blir till exempel ā, á, ǎ och à, samt a (eller ·a).

 De fyra tonerna uttalade med "ma" .

Extern länk

Se även

  • Hepburn - Romaniseringssystem för kinesiska tecken i Japan.
  • Nihon-Shiki - Romaniseringssystem för kinesiska tecken i Japan.
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Pinyin

More about Pinyin: english chinese dictionary pinyin, pinyin dictionary, pinyin translator, english pinyin dictionary, hanyu pinyin, chinese dictionary pinyin, english to pinyin, english to pinyin translator, pinyin translation,

This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.