|
Article on other languages:
|
Procaryotae eller Prokaryotae, prokaryoter, även Monera, är en taxonomisk grupp för encelliga organismer utan kärnmembran, exempelvis bakterier. Detta var tidigare den andra domänen vid sidan om eukaryoter, men delas numera upp i domänerna eubakterier och arkéer. Prokaryoter kan vara autotrofa (fotoautotrofa), heterotrofa eller kemoautotrofa. I det senare fallet både genom fotosyntes och syntes med oorganiska kemiska ämnen. Fortplantning sker genom asexuell celldelning. Prokaryota cellerProkaryota celler är små, enkla celler som saknar cellkärna, av storleksordningen 1-10 mikrometer. Prokaryota celler skiljer sig från eukaryota i flera avseenden. Prokaryoten saknar cellkärna (och således kärnmembran) och har sitt DNA i form av en packad kromosom fri inne i cellens cytosol (denna region kallas nukleoid). Vidare saknar prokaryoter egentliga intracellulära organeller (såsom det endoplasmatiska nätverket, Golgiapparaten, mitokondrier, lysosomer och vakuol, vilka återfinns hos eukaryoter). Prokaryoter har ofta en kapsel som består av ett kolhydratskikt som omger cellen och skyddar den mot omgivningen. Flagell och pili är två andra vanliga komponenter; dessa är former av utskott från prokaryoten bestående av protein. En flagell är en form av molekylär motor som under inverkan av ett komplicerat inre system av proteiner kan rotera, och därmed förflytta prokaryoten i en vattenlösning. En pilus är en receptor, med vars hjälp bakterien kan binda till en yta. Liksom eukaryoter har prokaryoter även ribosomer. Vidare egenskaper hos prokaryoter:
Externa länkar |
This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.