Article on other languages:
- Staal
- صلب_(سبيكة)
- Polad
- Čelik
- Стомана
- Acer
- Ocel
- Dur
- Stål
- Stahl
- Teras
- Χάλυβας
- Steel
- Acero
- Ŝtalo
- Altzairu
- فولاد
- Acier
- Açâr
- Cruach_(miotal)
- Stàilinn
- Aceiro
- 강철
- Wocl
- Čelik
- Baja
- Stál
- Acciaio
- פלדה
- ფოლადი
- Chuma_cha_pua
- Chalybs
- Tērauds
- Stol
- Plienas
- gasta
- Acél
- ഉരുക്ക്
- Keluli
- Ган
- Staal_(metaal)
- 鋼
- Stål
- Acièr
- Stal
- Aço
- Oţel
- Asiru
- Сталь
- Azzaru
- Steel
- Oceľ
- Jeklo
- Челик
- Čelik
- Teräs
- Stål
- உருக்கு_(உலோகம்)
- ఉక్కు
- เหล็กกล้า
- Thép
- Çelik
- Сталь
- فولاد
- Irin
- 钢
 |
del.icio.us |
 |
Digg |
 |
Furl |
 |
|
 |
Rojo |
| Add to OnlyWire |
 |
Denna artikel anses undermålig och behöver kvalitetskontrolleras för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Motivering: Gränsen för kolhalt behöver klargöras Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll. |
Stål är en legering av järn och främst kol men även andra grundämnen.
Kolinnehållet är mellan 0,02 och 1,7 viktprocent. Kolet verkar som ett bindande material, som förhindrar järnatomer i kristallagren från att glida förbi varandra. Mängden kol i legeringen bestämmer vilka egenskaper stålet får. Stål med högt kolinnehåll kan göras starkare och hårdare än järn, men det blir även sprödare. Den maximala lösligheten för kol i järn är 1,7 viktprocent och inträffar vid 1130 °C; lägre temperatur eller högre kolhalt leder till att kolet kristalliserar sig och bildar järnkarbid (cementit, Fe3C). Järnlegeringar med högre kolhalt än 1,7 viktprocent går under benämningen gjutjärn. Järn med liten andel kol kallas smidesjärn och innehåller ofta slagg.
Stål kan i sin tur legeras med andra grundämnen, som mangan, vilket ökar hållfastheten, eller krom och nickel som gör stålet rosttrögt. Dessa kallas legerade stål.
Stål kan även härdas, för att öka hårdhet och slitstyrka i ytskiktet.
Innehåll |
Järn och stål
Rent järn är, precis som de flesta metallerna, sällsynt i naturlig form i jordskorpan, och förekommer vanligen oxiderat som olika typer av järnoxid. Järnoxid är ett mjukt material med få användningsområden. Järn utvinns från malmen genom att man tar bort syre genom att kombinera det med en kemisk partner som till exempel kol. Denna process, som kallas smältning, utfördes först på metaller med lägre smältpunkt. Koppar smälter strax över 1000 °C, en temperatur som kan uppnås med metoder som använts i åtminstone 6000 år, sedan bronsåldern. Järn smälter vid 1500 °C, vilket är betydligt svårare att uppnå.
Eftersom oxideringstakten ökar snabbt vid temperaturer över 800 °C är det viktigt att smältningen sker i en ganska syrefattig omgivning. I motsats till koppar och tenn så löser kol sig bra i flytande järn, så att smältning resulterar i en legering som innehåller för mycket kol för att kallas stål.
Produktion och användning
.
Se även artikeln stålproduktion
Stål förekommer i en mängd olika typer med noga kontrollerad sammansättning. Några huvudgrupper av stål är:
Stålindustri i Sverige
Sedan 1970-talet har Sverige främst inriktat sig på att producera högkvalitativa stål. Omställningen till denna kvalitetslinje började dock redan långt tidigare. Bland annat spelade Hagfors järnverk en viktig roll.
Standardisering
De standarder för stål som numera gäller i Sverige tas fram av CEN och fastslås av SIS, som till exempel SS-EN 10025 för allmänna konstruktionsstål. Vidare så ger svenska myndigheter (banverket, vägverket och boverket) ut nationella anpassningsdokument, NAD(S), med tilläggskrav för att anpassa standarderna till svenska regler.
Se även
Wikimedia Commons har media som rör Stål.
Externa länkar
- www.jernkontoret.se (branschorganisation, fakta om stål och stålindustri)
- Stålboken (PDF, från SSAB)
- KonstruktörsLotsen, om material och tillverkningsmetoder
More about St%C3%A5l: av kula stål,