|
Article on other languages:
|
Syrisk-ortodoxa kyrkan, en av de icke-chalcedonensiska orientaliskt ortodoxa kyrkorna. Tidigare även benämnd jakobitisk. Kyrkan avvisar de kristologiska läror som fastställdes vid kyrkomötet i Chalcedon år 451.
HistoriaKyrkans historia går tillbaka till biblisk tid och församlingen i Antiochia som var en av de första och viktigaste utanför Palestina. Med tiden blev även Edessa en av den syriska kristenhetens huvudstäder. Efter den arabiska erövringen, korstågen, mongolernas erövringar och den turkiska folkvandringen reducerade kyrkan kraftigt i antal. Förföljelser i det moderna Turkiet har lett till att de allra flesta idag utvandrat till Europa och USA. Totalt finns det ungefär ett par hundra tusen syrisk-ortodoxa kristna assyrier/syrianer med rötter i Mellanöstern kvar i världen.[källa behövs] Av dem bor ca 31 000[1], enligt siffror från 2005, i Sverige (främst i Södertälje, Västerås, Örebro, Jönköping och Norrköping). Sedan år 1665 finns även en grupp syrisk-ortodoxa, med drygt en miljon troende i Indien, som anslutit sig efter en schism med romersk-katolska kyrkan (se tomaskristna).[källa behövs] Sedan början av 1900-talet är de uppdelade i två samfund. Högsta ledning är patriarken av Antiochia, residerar sedan 1960 i Damaskus, och den Heliga synoden (kyrkans ärkebiskopar). Syrisk-ortodoxa i SverigeTill Sverige kom de första syriskt kristna invandrarna år 1967. De är organiserade i Assyriska riksförbundet och Syrianska riksförbundet. Benämningarna assyrier eller syrianer är föremål för en het konflikt som lett till att delegationer från Damaskus varit tvungna att åka till Sverige för att medla. Man har ett tjugotal församlingar i Sverige, omkring 25 präster samt två biskopar som residerar i Södertälje.[källa behövs] Syrisk-ortodoxa kyrkan har vid flera tillfällen fått uppmärksamhet i svenska medier, bland annat för konflikten mellan assyrier och syrianer, flickan Samiras påstådda helbrägdagörelser och för begravningen av en biskop som skedde genom att man murade in honom i väggen i en kyrka. KällorSe även
|
This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.