Vindkraft

Article on other languages:

del.icio.us del.icio.us
Digg Digg
Furl Furl
Reddit Reddit
Rojo Rojo
Add to OnlyWire
Vindkraftverk

Vindkraft är energi som utvinns ur vinden d.v.s. i en strömmande luftmassa i atmosfären. Luftmassors strömning beror i princip enbart på de tryckskillnader som finns mellan olika luftmassor på jordklotet där luften strömmmar i riktning från områden med högt tryck till områden med lågt tryck i förhållande till medellufttrycket. Luftens egen rörelseenergi är försumbar utan det är tryckskillnaden mellan olika luftmassor som gör att "vind" uppstår. Till viss del påverkas luftmassornas rörelser av corioliskraften, den kraft som verkar på luftströmmens massa som ger upphov till storskaliga högtrycks- och lågtrycksvirvlar i horisontalplanet i atmosfären men dessa virvlar påverkar i sig inte utvinningen av vindkraft.

Vindkraften är en så kallad ren och förnybar energikälla men kräver en relativt stor vingförsedd rotor, i diameterklass 50-100 m, för att bli ekonomiskt lönsam för storskalig el-produktion. För lokal el-produktion för enskilda fastigheter kan betydligt mindre vindkraftverk vara en lönsam investering. I Sverige har kusten runt hela södra Sverige, inklusive Gotland och Öland, relativt höga medelvindsvärden och lämpar sig därför väl för utvinning av vindkraft.

Innehåll

Historik

Restaurerad gammal väderkvarn i Falköping. Rotorbladen täcktes med segelduk när kvarnen skulle användas.

Vindkraft har utnyttjats i årtusenden. Till att börja med utvanns vindenergin genom hjälpsegel för framdrivning enkla båtar för att kunna förflytta sig lättare längs kuster och i floder. När större segelfartyg utvecklades blev det möjligt att på kort tid färdas långa sträckor över världshaven för utforskning av okända kontinenter. Upptäcktsfärderna utvecklades så småningom till reguljära handelsförbindelser mellan olika världsdelar och blev den viktigaste drivkraften för alla slags transporter på hav och större insjöar och i väsentlig grad också en förutsättning för den industriella revolutionen. Koloniseringen av den nordamerikanska kontinenten med en omfattande inflyttning av folk från Europa kom tidigt igång genom utnyttjande av stora segelfartyg. Så småningom byttes seglen ut mot ångmaskiner som gav snabbare transporter och man kunde bygga fartyg som var mer oberoende av väder och vind.

På land kom vindkraften tidigt till användning i form av väderkvarnar för att driva mjölkvarnar och andra typer av maskiner, exempelvis hammare för metallbearbetning när det inte fanns tillgång till strömmande vattendrag. Avsaknaden av vattenkraft och mycket goda vindförhållanden gjorde att man exempelvis på Öland hade ett stort antal väderkvarnar för malning av spannmål. Väderkvarnen blev tidigt ett speciellt kännetecken för Öland som består än idag genom att många väderkvarnar har renoverats och bevarats. Vindkraften fick dock ingen stor betydelse som drivkraft inom industrin genom att den inte kunde erbjuda en kontinuerlig drivkraft. Man utnyttjade i stället vattenkraften i strömmande vattendrag som exempelvis i Bergslagen där många smedjor för metallbearbetning växte fram i närheten av gruvorna eller hästar som drev fabrikernas huvudaxlar och gruvors vattenpumpar. Ångmaskinens stora genombrott som kraftkälla i början av 1800-talet inom industrin medförde också att även väderkvarnen snabbt upphörde som kraftkälla för malning av spannmål.

Det är först under slutet av 1900-talet som vindkraft har fått betydelse för elproduktion som ett komplement till andra energikällor.

Vindkraft, allmänt

Ett vindkraftverk omvandlar tryckskillnaden i vinden som uppkommer när rotorblad placeras vinkelrätt mot luftens strömningsriktning. Tryckskillnaden över de snedställda rotorbladen ger upphov till ett vridande moment på rotoraxeln som driver en generator som producerar elektrisk energi. Principen är den densamma som en turbin i ett vattenkraftverk kopplad till en el-generator som i detta fall drivs av strömmande vatten där tryckskillnaden utgörs av nivåskillnaden i vertikal led mellan vattenytan i vattenmagasinet och vattnets nivå vid turbinens placering. Ju större nivåskillnad desto större tryckskillnad och desto mer energi kan utvinnas.

Närmast markytan är vindhastigheten alltid noll och ökar på ett icke linjärt sätt med höjden. [1] För att eliminera markens och vegetationens bromsande effekt på luftströmmen, kombinerat med att kunna utvinna så mycket vindenergi som möjligt för varje vindkraftverk d.v.s. kunna använda en så stor rotor som möjligt, blir oftast den mest ekonomiska höjden där rotoraxeln är placerad c:a 75-120 m över marknivå med en rotordiameter på 40-80 m.

Uppkomsten av vind

Uppkomsten av vind kan förklaras på ett enkelt sätt. Jordens atmosfär, landyta och vatten värms upp ojämnt av solen, vilket innebär att polarregionerna tar emot betydligt mindre energi än vad områdena kring ekvatorn gör. Land värms också upp fortare (och kyls ner snabbare) än vad havet gör. Skillnaden i temperaturer ger en global atmosfärisk konvektion som sträcker sig mellan jordytan och stratosfären.

Årstiderna, dag och natt, corioliseffekten, det oregelbundna albedot hos land och hav, fuktighet och vindens olika friktion mot olika typer av terräng är några av faktorerna som komplicerar vindflödet över jordytan.

Kall luft ger mer energi vid samma vindhastighet eftersom kall luft har högre densitet. Åtminstone i delar av Sveriges inland gynnas vindkraften av att det blåser mest under hösten och delar av vintern då elpriserna ett normalår är högre än mitt i sommaren.

Vindenergi

Uppskattningsvis 1 till 3 % av energin från solen som tillförs jorden omvandlas till vindenergi. Detta är omkring 50 till 100 gånger mer än vad som via fotosyntes omvandlas till biomassa av alla växter på jorden. Det mesta av vindenergin finns på hög höjd där kontinuerliga vindhastigheter på 160 km/h förekommer men är av naturliga skäl inte möjlig att utnyttja. Till slut omvandlas energin via friktion till diffusionsvärme längs jordytan och i atmosfären.

Vindkraftverks placering ur miljösynpunkt

Om vindkraftverk avsedda för kommersiell elkraftsproduktion ska få en vedertagen ekonomisk avkastning motsvarande investeringsrisken, innebär det relativt stora mekaniska konstruktioner med stora roterande "propellrar" på höga stolpar som syns vida omkring och som oftast starkt avviker från den naturliga miljön. Det är främst dessa skäl som har anförts som ett huvudargument mot att uppföra vindkraftverk både i bebyggda områden och i områden som allmänt betraktas som naturskön miljö, vanligtvis områden som är klassade som naturvårdsområden, naturreservat och liknande områden som har ett stort så kallat skyddsvärde där industriell etablering normalt inte är tillåten. Uppförande av stora vindkraftverk eller vindkraftparker betraktas av myndigheterna som industriella anläggningar och behandlas därefter vid tillståndsprövning.

En annan effekt en ren visuell påverkan på miljön, som har betydelse för lokaliseringen, är att vindkraftverk genererar ett visst buller som kan ha stor betydelse om omgivningen i övrigt har små störningar från andra former av mänsklig verksamhet eller från naturliga bullerkällor. Som exempel på riktlinjer vid planering av ett vindkraftverks placering har Länstyrelsen i Stockholms län angett att störningar, inklusive visuell påverkan, innebär att ett minsta rimligt avstånd kan vara 500-1000 m. Man anger inte exakta avstånd utan har valt att lägga en schablonmässig buffertzon på minst 500 m runt bebyggelse.[2] För varje nytt vindkraftverk som kräver bygglov ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inlämnas till kommunen i samband med bygglovsansökan, där olika aspekter ska belysas och dokumenteras som avstånd till bebyggelse, inskränkningar på möjlig nybyggnation, buller, skuggeffekter, erforderliga servicevägar, elkaftnätets utbyggnad, närhet till naturreservat, påverkan på det rörliga friluftsliv, djurlivet m.fl. aspekter. Därutöver tillkommer tillstånd av luftfarts- och förvarsmyndigheten och naturligtvis en medverkan från den lokala eldistributören som vindkraftverken ska leverera sin elproduktion till, som i sin tur har att ta hänsyn till planerade ändringar eller utbyggnad av elkraftnät och elproduktion med annan teknik. Förhållandena beskrivna i MKB:n utvärderas av kommunen innan ett eventuellt tillstånd ges.

Nackdelen med utlokaliserade kraftverk långt från bebyggelse är att det kan vara långt till närmaste större el-kraftnät vilket medför högre anläggningskostnader och i någon mån även större energiförluster i el-överföringen. Den stora nackdelen med koncentrerade vindkraftparker inom ett begränsat geografiskt område är att anläggningen inte genererar någon som helst elkraft när det är stilje eller mycket låg vindhastighet vilket kan bli fallet under flera dagar i sträck. Elkraftnätet totalt måste därför klara en omfördelning av elkraften från olika håll, förhållanden som kan skifta snabbt. Vid kraftig storm råder samma sak då vindkraftverken måste stängas av genom för stor belastning på rotorbladen.

En ytterligare aspekt på placeringen av stora vindkraftverk som ännu inte har belysts i någon nämnvärd grad är olyckfallsrisken om speciellt rotorblad eller andra delar av kraftverket lossnar från hög höjd och sprids över ett visst område. Skyddszoner ur den aspekten har hitills inte presenterats.

Vindkraftverkens placering ur teknisk och ekonomisk synpunkt

Den undre gränsen för genomsnittlig vindhastighet som ger en kommersiellt lönsam elproduktion med vindkraft varierar med el-priset och en mängd andra faktorer. Den undre gränsen i Sverige ligger på c:a 6,5 meter/sekund i medelvind över året vid rotorns centrum. I Tyskland, där staten garanterat ett högre el-pris (cirka 80 öre/kWh) vid leverans från vindkraftverk till elnätet, finns en mängd vindkraftverk även i områden med betydligt lägre genomsnittlig vindhastighet.

Meteorologiska vinddata är ofta inte tillräckligt för att avgöra om en plats är lämplig för ett stort vindkraftsprojekt. En ideal placering skulle ha ett nästan konstant flöde av icke-turbulent vind genom hela året och inte få alltför många plötsliga och kraftiga vindbyar. Projektering av nya större vindkraftverk föregås därför alltid av en direkt uppmätning av vindhastigheterna på platsen under ett helt år om inga tidigare mätningar har utförts i området.

Att samla många vindkraftverk till koncentrerade vindkraftsparker ger många tekniska samordningsvinster när det gäller el-överföringen till el-kraftnätet och behov av ett mindre antal servicevägar. Eftersom varje rotor stör luftströmmen inom ett stort område är det dock synnerligen viktigt att placera kraftverken på ett relativt stort avstånd ifrån varandra där riktvärdet ligger på ett avstånd av tre till fem rotordiametrar från varandra vinkelrätt mot vinden och fem till tio rotordiametrar ifrån varandra i vindriktningen. Förlusterna kan genom denna placering minskas till så lite som 2%.

En utbredd uppfattning i Sverige på 1990-talet var att vindkraftverk skulle ligga till havs, i havsnära lägen eller på ett fjäll där vindhastigheterna är högre än på fastlandet i låglänta områden. Ett projekt som med tiden bidrog till en omprövning av den ståndpunkten var den kommersiella framgången [3] för det första vindkraftverket i Äppelbo startat 2001. De vindkartor som många använt tidigare visade inte fördelen av att ställa vindkraftverket på ett berg i skogslandskapet med betydlig lägre höjd över havet än ett fjäll.[4]. Äldre utredningar beaktade inte heller alltid att kostnaden för att montera och driva vindkraftverk normalt blir lägre på ett berg i inlandet om det är möjligt att dra fördel av befintliga vägar och kraftledningar. Projekten kan bli lönsamma trots att man, som i Äppelbo, bara bygger ett par vindkraftverk nära varandra.

På land

Några av de 4000 vindkraftverken vid Altamont Pass i Kalifornien.

På land placeras vindkraftverk ofta längs kusten, då det i allmänhet blåser mer där än i inlandet. En primär vindkälla är konvektionen som orsakas av skillnaden i temperatur mellan hav och land. Inåt landet placeras kraftverken istället ofta längs bergskedjor eller bergspass. Höjdskillnaderna gör att vindhastigheterna oftast är högre i de här områdena.

Den lokala vinden mäts upp ofta i mer än ett år med anemometrar och detaljerade vindkartor sätts samman innan några verk uppförs. För mindre installationer, där sådan datainsamling är för dyr och tidskrävande, tittar man istället på träd och vegetation som är deformerade av vinden. Ett annat sätt är att använda historiska data från en meteorologisk station i närheten, men dessa metoder är mindre pålitliga. Vanliga vindkartor har traditionellt visat vinden på en lägre höjd än höjden på tornet i ett vindkraftverk och värdena har oftast inte varit justerade för den lokala topografin.

Placeringen av vindkraftsparker kan ofta vara kontroversiella, särskilt i kustområden som har miljömässigt stora estetiska skyddsvärden eller ett osedvanligt rikt fågelliv som utefter flyttfåglars ofta koncentrerade flyttvägar. Boende i närheten av potentiella byggnadställen har ofta varit stark kritiska och menat att kraftverken är för avvikande i den naturliga miljön och också sänker fastighetspriserna utan att detta kompenseras på något sätt. Flera projekt har på grund av detta stoppats eller lett till betydande justeringar av placeringen.

Till havs

Dansk vindkraftspark utanför Köpenhamn.

Vindkraftverk långt till havs orsakar inte estetiska kontroverser eftersom de inte kan ses från land i samma utsträckning som landbaserade. Placeras de tillräckligt långt ut försvinner de under horisonten sett från landsidan. Placering närmare land har i Sverige lett till långdragna överklaganden av tillstånden från ägare av strandnära tomter som anser att deras havsutsikt störs även om vindkraftverken ligger flera kilometer från land men är synliga.

Vindkraftverk som placeras långt ut till havs är mer svårtillgängliga och driftsmiljön till havs är svårare. Abrasion och korrosion på grund av den saltmättade luften är ett problem som ger både dyrare komponenter och ökar drifts- och underhållskostnaderna.

I områden med utsträckta kontinentalplattor och sandbankar (som Danmark) är turbiner till havs ganska lätta att installera och underhålla. De största vindkraftverken till havs är sju stycken med en effekt på 3,6 MW utanför Irlands östra kust, cirka 60 km söder om Dublin. Den största vindkraftsparken är Nysted Offshore Wind Farm belägen 10 km söder om Nysted och 13 km väst om Gedser. Hela parken kan ge en effekt på 165,6 MW.

Alla vindkraftverk till havs är inte helt okontroversiella, till exempel parken på Lillgrund[5] i Öresund och Cape Wind i USA. Idag har projekt Lillgrund alla tillstånd och är satt i drift.

Elkraftnät

För att kunna dra nytta av energin från ett vindkraftverk med maxeffekt på hundratals kilowatt eller mer måste det finnas möjlighet att ansluta vindkraftverket till ett högspänningsnät med minst 10 kV (kilovolt) och tillräcklig kapacitet. Större utbyggnader av vindkraft med flera vindkraftverk kräver normalt någon form av lokal förstärkning av högspänningsnätet. Vindkraftsparker kräver anslutning till ett regionnät med ännu högre spänning, till exempel 70 kV eller 130 kV. De allra största kraftverken måste kunna anslutas till det så kallade stamnätet för att klara maximal effekt. Ett stort företag har framfört att de vill ha en ny stamlinje med högspänd likström i Bottenviken från Piteå till Forsmark i norra Uppland för att kunna överföra elkraft från vindkraftsparker i övre Norrland. I Dalarna har antalet planerade vindkraftverk blivit så stort att man börjat bygga nya ledningar i regionnätet för att kunna ta emot effekten från vindkraftverken[6]


Genom att ansluta till ett större elnät finns möjligheten att balansera de stora variationerna i produktion och konsumtion av el och hålla en stabil spänning och frekvens (50 Hz) till förbrukarna. I de nordiska länder finns en elkraftbörs, Nord Pool, där elhandlarna säljer och köper rätten till elleveranser.

Det ligger i vindkraftens natur att elproduktionen varierar kraftigt över korta tidsintervall (sekunder) då vinden på de flesta platser är byig. Vindhastigheten och därmed den kinetiska energin i vinden kan i t.ex. södra Sverige inom få sekunder variera med mer än +/- 80%. Detta medför att mottagande elnät måste innehålla snabbt reglerbara kraftverk och ett elnät som kan fylla ut luckorna mellan vindbyarna. Detta fenomen är särskilt kraftigt när många vindkraftverk är samlade inom ett begränsat område. I Danmark ger vindkraften ett tillskott till garanterad maximal produktionskapaciteten för el på endast ca 2% av summan de installerade vindkraftverkens maximala generatoreffekt enligt en rapport.[7]. För Sveriges del blir tillskottet högre, 6%, enligt samma rapport. Dessutom föreligger kostnader för den reglerkapacitet som vindkraften kräver. [8]

Vindkraft i olika delar av världen

Vindkraft i Europa

Nr Land Ny 2007 (MW)[9] Totalt (MW)[9]
1 Spanien 3522 15145
2 Tyskland 1667 22247
3 Frankrike 888 2454
4 Italien 603 2726
5 Portugal 434 2150
6 Storbritannien 427 2389
7 Sverige 217 788
8 Nederländerna 210 1746
9 Grekland 125 871
10 Polen 123 276
11 Belgien 93 287
12 Tjeckien 63 116
13 Irland 59 805
14 Bulgarien 34 70
15 Estland 26 58
16 Finland 24 110
17 Österrike 20 982
18 Litauen 7 50
19 Rumänien 5 8
20 Ungern 4 65
21 Danmark & Färöarna 3 3129
22 Luxemburg 0 35
23 Lettland 0 27
24 Slovakien 0 5
25 Slovenien 0 0
26 Cypern 0 0
27 Malta 0 0
28 Norge 8 333
Tauernwindpark Oberzeiring, Steiermark, Österrike

Utbyggnaden av vindkraftsparker i Europa har fått en bra accept av allmänheten. Politiken som förs i de europeiska länderna har gynnat utvecklingen av förnybar energi. Englands regering har, som exempel, målet att 10 procent av energin som används i hushållen skall komma från förnybara energikällor år 2010.

Vindkraft i Tyskland

Tyskland har det största antalet vindkraftsparker i världen, liksom även den största vindturbinen som byggts över havet, och i Skottland bygger man vindkraftsparken Whitelee Wind Farm, den största i Europa, med 140 vindturbiner med en kapacitet på 2,3 MW vardera, vilket ger en total installerad effekt av 322 MW.

Vindkraft i Spanien

Huvudartikel: Vindkraft i Spanien

Spanien har, januari 2007, 11,615 MW installerad vindkraft vilket representerar 9 procent av landets totala behov.[10]

Vindkraft i USA

I USA finns de största vindkraftsparkerna i världen. Den största i effekt räknat är Stateline Wind Project, på gränsen mellan Oregon och Washington, med en maximal kapacitet på 300 MW.

Vindkraft i Sverige

Fram till och med omkring 2005 gick utbyggnaden av vindkraft långsammare än det var tänkt. I en studie av fyra kommuner pekas på den tidsödande miljöprövning av varje etablering, bristande kommunal planering samt allmänt lågt intresse bland många kommunalpolitiker.[11] Under 2005-2006 märktes dock en omsvängning mot ett mycket större intresse för att bygga nya vindkraftverk av flera olika skäl: Förenklad tillståndsgivning, effektivare vindkraftverk, god lönsamhet för några större vindkraftverk som byggts i inlandet i början på 2000-talet, ett långsiktigt beslut om reglerna för elcertifikat, spridning av bättre översiktliga vindkartor[12], höga elpriser sommaren och hösten 2006 samt en omfattande debatt om klimathotet från hösten 2006.[13]

I november 2006 fanns cirka 750 installerade vindkraftverk i Sverige med en total installerad effekt på cirka 500 MW, vilket motsvarar cirka en halv kärnkraftreaktor eller ett större vattenkraftverk. Totalt levererades knappt 1 TWh el från svensk vindkraft under år 2006. Opinionsundersökningar har visat att svenskarna är mer positiva i norra Sverige än i södra. I mellersta och norra Sverige finns stora höglänta områden som idag används för till ex. skogsbruk där vindkraftverk kan placeras mer än 700 meter från närmaste åretruntboende och som inte är riksintressen för naturvård eller liknande. Stora vattenmagasin underlättar också möjligheterna att balansera variationerna i produktionen från vindkraft. Energi från vindkraft förväntas flerdubblas både från havs- och landbaserad vindkraft. I september 2006 beslutade regeringen att anläggningar under 25 MW på samma plats inte behöver prövas enligt miljöbalken. Tidigare var gränsen 1 MW.

Utvecklingen har snabbt gått mot betydligt större vindkraftverk, 1,5 eller 2 MW verkar just nu vara en vanlig storlek efter ovannämnda förändring i miljöbalken. På land begränsas storleken av möjligheten att transportera de långa vingarna vilket just nu verkar sätta gränsen vid cirka 3 MW per vindkraftverk.

En viktig faktor för vindkraftverkens lönsamhet är försäljningen av elcertifikat. Elproducenter har rätt att få elcertifikat utfärdade av Svenska Kraftnät AB[14] om de producerar el genom förnyelsebara energikällor. Priset på dessa noteras på Nordpool. Värt att notera är att det kommer en minskad tilldelning av elcertifikat från den 1 januari 2008 vilket väntas medföra högre priser för leveranser efter 1 januari 2008.

Utan elcertifikaten skulle vindkraft på kort sikt ha dålig lönsamhet. Sett i ett mycket längre tidsperspektiv måste man även väga in att den tekniska livslängden för betydelsefulla delar av till ex fundament, tillfartsvägar, anslutning till elnät har en mycket längre livslängd än den normala avskrivningstiden, 20 årkb. Bland annat detta gör att ett vindkraftverk den normala avskrivningstiden på 20 år kommer att kunna förnyas till en, i fasta priser räknat, betydligt lägre investeringskostnad per kilowatt.

Även basindustrins egna kraftbolag planerar att bygga vindkraft,[15] mycket tack vare elcertifikaten. SCA och norska Statkraft offentliggjorde i september 2007 att de bildar ett gemensamt ägt bolag för en storinvestering i vindkraft i norra Sverige. Planerna omfattar produktion av 2,8 TWh per år uppdelat på sju vindkraftsparker i skogslandet i Västernorrland och Jämtland, en investering på 16 miljarder kronor.[16] Under hösten 2007 har stora skogsägare i södra Sverige offentliggjort planer på flera nya stora projekt. En av aktörerna är medlemsägda skogskoncernen Södra som verkar för att bygga vindkraftverk både i anslutning till sina massabruk, men även med arrendeavtal på enskilda medlemmars skogsfastigheter.[17] Sveaskog beräknar att det finns 2000 lämpliga vindkraftlägen på deras marker.[18] Bland Sveriges vindkraftsexperter råder det dock delade meningar om hur lämpligt det är att placera vindkraftverk i skogen.[19] Några är skeptiska samtidigt som ekonomiska föreningar och stora företag presenterar nya multimiljardprojekt med vindkraftverk på upp till 6 MW per styck[20] på berg som ger kraftigare medelvind än det omgivande skogslandskapet. Räknat i MW ligger dock Sverige långt efter de länder som bygger mest vindkraft i Europa till ex Spanien och Tyskland[21]

Vindkraft i Sverige, Energi[22]
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Effekt (MW) 8 9 16 26 38 67 102 121 178 220 241 295 345 404 452 493 520
El (GWh) 6 11 27 47 75 106 146 206 318 373 447 482 609 679 865 936 987

Vindkraft i Stockholmsregionen[2]

Länstyrelsen i Stockholm har på regeringens uppdrag tagit fram ett planeringsunderlag som blev klart i december 2007 där möjligheterna till placering av vindkraftverk har sammanfattats som följande:

  • Fastlandet

Vindpotentialen är många gånger tillräcklig och det borde vara möjligt att finna områden med få motstående konflikter.

  • Det fria havet

Vindhastigheterna är höga. Kostnaderna för anslutning är stora. Kunskaperna om påverkan på miljön är sämre än på land.

  • Kust- och skärgårdsområdena samt östra Mälaren

Vindförhållandena är goda. Risken är stor för intressekonflikter. Skärgården har ett mycket stort skyddsvärde.

Övergripande nationella klimatmål[2]

Den aktuella nationella målsättningen i Sverige för att uppfylla de klimatmål som uppställts inom EU är att senast år 2015 nå upp till en produktion av c:a 10 TWh eller 10 000 GWh med vindkraftverk, d.v.s. ungefär lika mycket som 5 vattenkraftverk av Harsprångets storlek som producerar 2130 GWh per år vilket motsvarar 7% av dagens el-förbrukning i Sverige. Ett stort vindkraftverk med en generatoreffekt på 2 MW och en tornhöjd på minst 100 m producerar lågt räknat c:a 5500 MWh per år vid en medelvind över året på minst 6.5 m/sek. För att kunna uppfylla målsättningen 10 TWh vindkraftenergi måste således minst 1800 vindkraftverk med 2 MW generatoreffekt vara i drift senast 2015, räknat efter dagens tekniknivå. I EU:s övergripande miljödirektiv finns inget krav på hur andelen förnybar energi åstadkoms varför fördelning vindkraft och produktion på annat sätt som vattenkraft och biobränsle kan komma att ändras. Ett realistiskt komplement till vindkraftverk på Sveriges breddgrader är de biobränsle-eldade fjärrvärmeverken som också kan producera el-kraft[23].

Kostnad för ny el-produktion i Sverige

All elproduktion belastas med fastighetsskatt, där vattenkraften har högst skatt. Kärnkraften har en effektskatt. Även kraftvärme, avfallsförbränning och fossila bränslen beskattas extra. Enligt en rapport från Elforsk[24] erhålls följande kostnadsbild för nya el-producerande anläggningar av olika slag, inräknat en kalkylränta på 6%, statliga stödsystem samt skatter och avgifter:

  • Vattenkraft, anläggning: 90 MW, 15.6 öre/kWh
  • Vindkraft på land, anläggning: 40 MW, 30.4 öre/kWh
  • Kärnkraft, anläggning: 1600 MW, 33.0 öre/kWh
  • Vindkraft på land, anläggning: 4.25 MW, 37.6 öre/kWh
  • Vindkraft till havs 150 MW, 56.5 öre/kWh
  • Kolkondens med CO2 avskiljning 400MW, 81.2 öre/kWh.

Vindkraft ur ett globalt perspektiv

Globalt sett är elproduktionen med vindkraft marginell, men i enskilda länder med tillgång till en hög medelvindhastighet kan vindkraften ge ett bra tillskott till det totala energibehovet. I Danmark kommer till exempel 23 % av all el från vindkraft. Till andra stora vindkraftländer hör Spanien, Tyskland, USA och Indien. Prognoserna pekar på en stadig ökning under ett antal år framöver. Orsakerna till detta är den pågående kontinuerliga tekniska utvecklingen av rotorer och generatorer som gör vindkraft alltmer intressant, möjligheter att bygga allt större vindkraftverk som kan arbeta inom ett större vindhastighetsområde, prognostiserade stadigt stigande energipriser och de globala kraven på en omställning från förbränning av fossila bränslen till förnybar energi.

Se även

Referenser

  1. ^ Mätmast Näsudden
  2. ^ [a b c] ”Länstyrelsens planeringsunderlag för vindkraft i Stockholms län med en kort nationell översikt. Rapport 2007:12.”
  3. ^ Äppelbo vind, ekonomiskt utfall
  4. ^ Foto av Hundflen med vindkraftverk
  5. ^ Vattenfall: Om Lillgrund
  6. ^ Dalarnas tidningar: Vindkraft kräver bättre elnät, 2007-10-08
  7. ^ http://www.svk.se/upload/4176/vindkraftsrapport.pdf
  8. ^ [1]
  9. ^ [a b] EWEA (European Wind Energy Association): Delivering energy and climate solutions: EWEA annual report 2007 (Full report)
  10. ^ España alcanza 11.615 Mw de potencia eólica instalada, Energías Renovables, 14 de enero de 2007 (spanska)
  11. ^ Anna Svensson, 2006: Hur kan kommunernas incitament till att investera i förnyelsebar energi öka?
  12. ^ Uppsala Universitet: Vindkartering över Sverige
  13. ^ DinaPengar.se: Nu satsar industrin på vindkraft
  14. ^ Svenska kraftnät
  15. ^ Länstidningen i Östersund: Energipolitiken hotar Norrlands basindustri
  16. ^ SCA och Statkraft storsatsar på vindkraft och utreder miljövänlig utbyggnad av vattenkraft Press meddelande 14.9.2007
  17. ^ Södra: Vindkraft en möjlighet att öka skogsgårdens lönsamhet
  18. ^ Sveaskog: Medvind för vindkraft i skogsmiljö
  19. ^ Dagens Samhälle: Tore Wizelius - Bygg aldrig vindkraftverk i skogen!
  20. ^ DN: Vindkraftspark kan ge lika mycket som en kärnreaktor, 2007-11-29
  21. ^ DN: Sverige halkar efter i vindkraftsatsningen 2008-02-11
  22. ^ Energimyndigheten: Utbyggnadstakt och driftstatistik
  23. ^ Fortums kraft-och värmeverk i Stockholmsregionen som kombinerar biobränsle, kolkraft och värmepumpar där den huvudsakliga delen av fjärrvärmen idag produceras med kol som bränsle.
  24. ^ Elforsk, Informationsblad nr. 4, 2008

Noter

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Vindkraft.
Förnybara energikällor


Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Vindkraft

This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.